Ett gammalt andligt ordspråk lyder: "Sinnet är verklighetens mördare." Vad innebär det och vad kan det betyda för ditt liv ? Se dig omkring just nu ? Lyssna till ljuden som omger dig. Vad hör du ?

"Verkligheten är i sin yttersta mening konstruerad i sinnet. Det är sinnet som skapar verkligheten. Utanför våra perceptioner, tankar och upplevelser har verkligheten ingen giltighet. Formen, storleken, utseendet och alla av ett föremåls attribut är en rent subjektiv bedömning. Vi skapar vår egen verklighet.

Du upplever världen genom dina fem sinnen: synen, hörseln, känseln, lukten och smaken. Men du tar inte in intrycken direkt, objektivt, som de är. De passerar genom flera filter, färgade och ofta förvrängda av dina tolkningar, förväntningar, antaganden, föreställningar associationer, rädslor, begär och åsikter.

Du ser också genom de kulturella, religiösa, yrkesmässiga, utbildningsmässiga, rasmässiga, och könsmässiga filter, som skapar av din unika livserfarenhet.

Sinnet är världens skapande källa, du och jag är världens källa. Hela vår verklighet kommer från oss, från våra idéer, våra föreställningar om det verkliga. Verkligheten är en symbolisk manifest för en ickemanifesterad ide.
Nyckeln till vår verklighet finns i det faktum hur vi väljer att se den. Vi skulle kunna välja mod, hopp, kärlek, frid och hälsa och detta skulle bli våra verkligheter

Alltså är det inte så enkelt som att du ser eller hör eller känner smak. Du ser en karg eller sorglig eller intressant syn, du hör upplyftande eller nedslående musik, känner smaken av utsökt eller fadd mat, som påminner dig om din mormors. Verkligheten blir din verklighet och det som är ersätts av det du tror är verkligheten. En nyckelprincip att komma ihåg är att verkligheten inte är vad man tror att den är.

Om du råkar vara hungrig medan du går omkring i en stad lägger du genast märke till alla restauranger. Om du behöver pengar ser du alla bankerna. Eftersom vi alla har olika filter uppfattar ingen av oss exakt samma omvärld.

Eftersom vi alla har olika filter uppfattar ingen av oss exakt samma omvärld.
Vi betraktar samma objekt, men ger dem olika innebörd. Som en okänd poet en gång skrev på en fängelsevägg: "Två män tittade ut genom fängelsegallret, den ene såg lera och den andre såg stjärnorna:"

Vi ser inte verkligheten som den är, vi ser den som vi är, genom våra egen personliga erfarenhets filter. Vår erfarenhet av livet beror på ifall vi har lagt
oss till med vanan att mentalt sovra ut, eller förvänta oss, njutning, eller fara. Förväntningarna styr vår varseblivning. Promenerar genom ett grannskap som är känt för att vara farligt kan varje manlig främling se ut som en potentiell rånare.

Världen är en illusion. Det betyder inte att du, din familj eller tingen omkring dig inte existerar. Det betyder att världen existerar för dig på det viset du tolkar den. Din verklighet liknar inte någon annans verklighet. Du ser den genom dina ögon och relaterar till den på det viset som du är programmerad av dig själv att göra. Andra gör det på sitt sätt utifrån sina erfarenheter. Det är dina tankar som skapar din positiva eller negativa värld. Båda är illusioner. Dina medmänniskor har sina verkligheter sedda genom sina ögon. I sig själv ser man andra. Man ser det man söker. Våra medmänniskor är en illusion av våra egna tankar. Det finns lika många illusioner om varje människa som det finns människor.

Så fort du förändrar en gammal inprogrammering, förändras din värld från en illusion till en annan. Det sägs att den verkliga världen är andlig, men vi står utanför den utvecklingen idag, därför att våra föreställningar om världen hindrar oss från att se den verkliga världen.

Lär känna vad som är illusion och verklighet. Lev i verkligheten utan att begränsa dig. Verkligheten är mycket större och skönare än de flesta anar. Att lära känna vad som är illusion och verklighet kan vara en balansgång många finner vara svår. När det gäller människor i din omgivning, behöver du var klar över begreppet "spegling". Spegling är en illusion du har om dig själv och andra människor. Du speglar dig själv i andra människor och det du ser där är din egen illusion om vem du är.

Vi skapar vår egen version av världen, vår speciella verklighet med vår unika livserfarenhet. Eftersom jag själv skapar mitt liv kan jag se på det jag har skapat för att få information om mig själv. På samma sätt som en konstnär betraktar sitt senaste verk för att se vad som fungerar och inte fungerar, kan vi betrakta vårt eget mästerverk, det vill säga vårt liv, för att bilda oss en uppfattning om vilka vi är och förstå vad vi behöver lära oss.

Vi skapar våra liv hela tiden och därför ger våra erfarenheter och behov oss en omedelbar och ständigt pågående spegling av oss själva. Det är faktiskt så att omvärlden är som en jättelik spegel som reflekterar både våra själar och kroppar tydligt och korrekt. När vi har lärt oss att se in i den och urskilja och tolka spegelbilden har vi ett fantastiskt verktyg.

Speglingsmetoden är en teknik som kan hjälpa oss att se världen som en spegel. Med det här synsättet kan omvärlden undervisa oss om våra dolda sidor som vi inte själva kan se. Metoden grundar sig på två förutsättningar:

1. Jag antar att allting i mitt liv är min spegelbild och min egen skapelse. Det finns inga tillfälligheter eller händelser som inte har ett samband med mig. Om jag ser eller känner något, och om det gör intryck på mig, då har jag själv attraherat eller skapat det för att det ska visa mig något. Om det inte speglade någon del av mig själv skulle jag inte kunna se det. Alla människor i mitt liv är spegelbilder av de olika personligheter och känslor jag har inom mig.

2. Jag anstränger mig att aldrig döma mig själv för de spegelbilder jag ser. Jag vet att ingenting är negativt. Allt är en gåva som ger mig möjlighet att förstå mig själv bättre eftersom jag är här för att lära. Om jag redan vore perfekt skulle jag inte vara här. Varför skulle jag bli arg på mig själv när jag ser saker som jag har varit omedveten om? Det skulle vara lika tokigt som om en förstaklassare blev otålig för att han inte gick på universitet redan. Jag försöker ha medkänsla med mig själv och låta bli att bli otålig. När jag lyckas med det blir inlärningen rolig och riktigt intressant.

Jag håller på att lära mig att se på mitt liv som om det vore en spännande och händelserik film. Alla personer är delar av mig som gestaltas på en stor filmduk så att jag kan se dem tydligt. När jag en gång har sett dem och erkänner deras olika känslor och röster inom mig är det lätt att välja vilka jag vill behålla och utveckla och vilka jag vill släppa eller förändra. Om filmen visar problem, trassel eller kamp vet jag att jag måste se efter inom mig för att förstå på vilket sätt jag inte är sann mot mig själv. Jag vet också att när jag litar på mig själv och är mig själv så mycket som möjligt, speglar hela mitt liv detta genom att allt lätt faller på plats, ofta som genom ett underverk.

Om du har problem i ditt liv är det universum som försöker fånga din uppmärksamhet. Det säger, "Hördu du, det här är något du behöver bli medveten om, något du behöver ändra på! Om du är uppmärksam på de små signalerna kan du lära dig av dem, men om du inte är det förvärras problemen tills du har förstått meddelandet och börjar handla därefter. Om du accepterar att det är universum som visar dig något varje gång ett problem dyker upp, kommer du att göra snabba framsteg på din resa mot bättre självförståelse.

När något "negativt händer är det frestande att säga, "Varför händer det här mig? Jag gör så gott jag kan, men ingenting verkar fungera. Jag förstår inte varför jag alltid har problem med det här. Om du upptäcker att det är så,. ska du försöka öppna dig för andra sätt att se på saken. Vänd dig inåt och säg till universum, "Jag vet att du försöker visa mig något. Hjälp mig att förstå vad det är.

När du har gjort det kan du släppa tankarna på det, men vara öppen för meddelandet som kommer. Det kan komma i form av en inre känsla eller medvetenhet, några ord från en vän eller något oväntat som händer dig.

Meddelandet kan antingen komma meddetsamma eller ta god tid på sig. En av mina klienter blev plötsligt och oväntat avskedad för över två år sedan. Till en början var han helt tillintetgjord, men när han hade övervägt sin situation i en månad startade han ett eget företag. Hans företag går numera mycket bra, men först långt efteråt förstod han det meddelande som avskedandet speglade. När han talade med en vän om hur det är att arbeta för andra upptäckte han plötsligt att händelsen försökte säga honom att han hade det mycket bättre som egen företagare än som anställd. Den insikten bekräftade inte bara hans nuvarande inriktning i livet, utan befriade honom också från den känsla av otillräcklighet som hade hängt med sedan han blev avskedad.

Det knepigaste med att använda speglingsmetoden är att lära sig tolka spegelbilderna. När man får ett meddelande men inte är säker på vad det betyder, hur bär man sig åt för att ta reda på det?

Det hjälper inte att analysera det eller tänka på det med intellektet. Det är mycket effektivare att vända sig till sitt inre jag och be universum om hjälp. Sitt bara helt lugnt, ta några djupa andetag, och rikta uppmärksamheten inåt - till den kloka varelse inom dig som har tillgång till universums vishet. Be den varelsen, antingen tyst eller högt, om vägledning eller hjälp med att förstå meddelandet. När du kommer i kontakt med din innersta känsla och får en uppfattning om vad som känns rätt i det ögonblicket, så handla därefter.

När du har gjort det ska du försöka vara medveten om det yttre och inre gensvar du får på dina handlingar. Den yttre responsen är hur väl saker fungerar. Verkar det som om allt faller på plats och fungerar lätt? Då har du säkert följt din inre röst. Om du måste kämpa för att åstadkomma något är detta ett meddelande som säger att du ska släppa det och vända dig inåt för att ta reda på vad du egentligen vill göra.

Inre gensvar kommer till dig i form av känslor. Om du känner dig styrkt och mer levande är det rätt. Den yttersta ledtråden är en känsla av livsglädje. Ju mer universum flödar genom dig, desto mera levande känner du dig. Och varje gång du inte följer din inre röst känner du hur du förlorar energi och kraft, och hur du drabbas av själslig förlamning.

När du är sann mot dig själv känner du dig mer levande, men du kan också känna dig obehaglig till mods. Det är för att du tar risken till förändring! När du genomgår vissa förändringar kan du uppleva intensiva känslor. Tillåt dig att uttrycka dem. Din inre röst måste ju bana sig väg genom all omedvetenhet, rädsla och allt tvivel du har samlat på dig genom åren. Låt helt enkelt de här känslorna komma fram - de städas bort och läks av ljuset.

Yttre gensvar kan också spegla sådana känslor. Dina tvivel och din rädsla speglas ofta av människor runt omkring dig. Om dina vänner och din familj ifrågasätter eller dömer de förändringar du genomgår, så erkänn att de helt enkelt speglar de tvivlande och rädda rösterna inom dig:

"Tänk om jag gör fel? Kan jag verkligen lita på det här?

Besvara den sortens gensvar från andra på något sätt du tycker är lämpligt. Försäkra dem om att allt är i sin ordning, ignorera dem, diskutera med dem - vad som helst. Det viktiga är att erkänna att du egentligen handskas med din egen inre rädsla. Bekräfta att du lär dig att lita på dig själv mer och mer. Du kommer att bli överraskad när du ser hur andra ögonblickligen speglar ditt stärkta självförtroende genom att visa dig mer tillit och förtroende.

Kom ihåg att:

Om du dömer och kritiserar dig själv kommer andra att döma och kritisera dig.
Om du gör dig själv illa kommer andra att göra dig illa.
Om du ljuger för dig själv kommer andra att ljuga för dig.
Om du är ansvarslös mot dig själv kommer andra att vara ansvarslösa mot dig.
Om du förebrår dig själv kommer andra att förebrå dig.
Om du gör våld på dina känslor kommer andra att göra våld på dina känslor
eller till och med din kropp.
Om du inte lyssnar till dina känslor kommer ingen att lyssna till dina känslor.
Om du älskar dig själv kommer andra att älska dig.
Om du respekterar dig själv kommer andra att respektera dig.
Om du litar på dig själv kommer andra att lita på dig.
Om du är ärlig mot dig själv kommer andra att vara ärliga mot dig.
Om du har medkänsla med dig själv kommer andra att ha medkänsla med dig.
Om du uppskattar dig själv kommer andra att uppskatta dig.
Om du hedrar dig själv kommer andra att hedra dig.
Om du tycker om dig själv kommer andra att tycka om dig.

Ändra dina gamla livsmönster

Det är mycket viktigt att förstå att man inte kan förändra sina gamla livsmönster över en natt. Ibland verkar saker och ting förändras snabbt när du väl har förstått meddelandet, men ibland kan det verka som om du fortsätter att göra om samma saker och få samma otrevliga resultat långt efter det att du tycker att du vet bättre. Det tar tid för egot att ändra sina vanor, så du får se om samma gamla usla film några gånger.

Om du känner att du utvecklas för långsamt kan du be universum om hjälp och påminna dig själv om att du snart kommer att förändras. Man åstadkommer inte en förändring genom att tvinga sig till att förändras, utan genom att bli medveten om vad som inte fungerar. Sedan kan du be ditt högre jag om hjälp att släppa det gamla och ta fram det nya mönstret. Kom ihåg att det är som mörkast just innan gryningen - en förändring inträffar ofta just när du har givit upp eller när du minst anar det.

När du använder världen som din spegel måste du handskas med den yttre verkligheten på det sätt som är nödvändigt. Och så snart som möjligt, innan, under eller efter du har handlat på det yttre planet, måste du vända dig inåt för att ta reda på vad meddelandet betyder.

Om någon till exempel är arg på dig eller kritiserar dig kan du kanske säga till dem, "Sluta skylla på mig. Jag vill inte höra din kritik eller dina fördömanden. Om du kan tala om dina egna känslor lyssnar jag gärna, men om du fortsätter att attackera mig kommer jag att gå min väg. Om de tar mer ansvar för sina känslor (till exempel, "Jag blev sårad och arg när du inte ringde mig igår ), kan du troligen fortsätta samtalet på ett mer konstruktivt sätt. Om de fortsätter att skylla ifrån sig och prata om dina "problem , behöver du troligen backa upp dig själv genom att gå ut ur rummet och vägra fortsätta samtalet tills de har slutat attackera dig.

Hur du än gör här har du nu klarat av den yttre situationen. Så fort du får en möjlighet ska du nu vända dig inåt och fråga. "Jag undrar vad den här personens ilska speglar hos mig? Du kanske inser att du har varit mycket arg och kritisk mot dig själv den senaste tiden. Eller kanske du upptäcker att ditt inre jag gör uppror för att du inte har varit tillräckligt uppmärksam på dig själv. När andra människor vill ha mer av dig, är det vanligtvis ett tecken på att du vill ha mera av dig själv.

En väninna till mig upptäckte att hennes pojkvän hade träffat andra kvinnor och ljugit för henne om det. Hon blev mycket sårad och arg, särskilt för att han hade varit oärlig. Hon uttryckte sina känslor och bad honom lämna henne ensam för att tänka igenom det hela en stund.

När hon blev ensam frågade hon sig själv, "Ljuger jag för mig själv på något sätt? Är det därför jag drar till mig en oärlig man? Hon släppte så tanken på det och gick till sitt arbete. Vid slutet av dagen insåg hon att hon ofta hade känt att den här mannen inte var helt och hållet närvarande tillsammans med henne, att han inte var verkligt tillsammans med henne. Men förut hade hon förnekat och skylt över de här känslorna därför att hon var rädd för att konfrontera honom med vad hon kände och intuitivt visste. På så vis ljög hon i verkligheten för sig själv och understödde samtidigt hans lögner.

Hon förstod att det här var en lektion i att lära sig lita mer på sina känslor och ha mod att uttrycka dem och stödja dem. Hon började göra detta mer tillsammans med sin pojkvän och de arbetade sig till slut fram till ett ärligt förhållande där de verkligen kunde prata med varandra. Hon kunde också ha valt att inte fortsätta förhållandet. Det viktiga är att hon tog emot gåvan - att hon lärde sig att lita på och uttrycka sina känslor.

Om dina känslor sätts i rörelse av något som en annan människa gör är ni troligen speglar för varandra. Det kan verka som om ni har motsatta åsikter, men inom er är ni troligen mycket lika. En av er agerar ut ena sidan av en konflikt medan den andra spelar ut den andra sidan.

Till exempel kan en part vilja satsa mer på ett förhållande medan den andra vill ha större frihet. De har helt motsatta åsikter i frågan och tror verkligen att de vill motsatta saker. Men om en av dem plötsligt ändrar ståndpunkt (den som ville ha mer engagemang vill plötsligt ha frihet) svänger den andra nästan över till den motsatta ståndpunkten. Anledningen till det är att de försöker lösa en inre konflikt som de båda har - önskan om närhet och trygghet och rädslan för att bli instängd och fångad.

När människor har vänt sig inåt och blivit mer medvetna om sina känslor förstår de ofta att de helt enkelt har projicerat sin inre konflikt på omvärlden för att kunna se konflikten och ta itu med den. Om en människa verkligen vill ha ett fast förhållande kommer hon att dra till sig en annan människa som vill samma sak. Om någon känner sig helt klar över att han vill utforska hur det är att ha många partner gör han helt enkelt det. Genom att använda speglingsprocessen kan du förstå vad du verkligen känner och lära dig att vara mer ärlig mot dig själv. När du har upptäckt en inre konflikt kan du be universum om hjälp med att lösa den.

Att se världen som din spegel ger också fantastiska möjligheter till positivt gensvar. Tänk på allt du tycker om i ditt liv just nu. Du skapade de här sakerna - de är också dina spegelbilder. Tänk på de människor som du älskar, tycker om, respekterar och beundrar. De är dina spegelbilder. De skulle aldrig kunna finnas i ditt liv om de inte speglade dig. Du skulle inte kunna se deras positiva sidor om du inte hade dem själv. Tänk på människor och djur som älskar dig. De är spegelbilder av hur du älskar dig själv. Om du har ett hem som du älskar, eller ett ställe i naturen som du tycker är speciellt vackert, är dessa platser spegelbilder av din egen skönhet. Varhelst du ser skönhet är den en spegelbild av något i dig själv.

Det finns speglar överallt. Alla som du har någon kontakt med är dina spegelbilder. Ju djupare kontakt, desto starkare spegelbild. En del av det roliga med speglingsprocessen är att upptäcka vilka vi är genom dessa yttre spegel- bilder. Nyckeln till dem är att alltid vända sig inåt för att upptäcka meningen med dem. Ju mer du är villig att göra det utan att varken rationalisera bort det du ser eller ta på dig skulden för det, desto fortare kan du uppnå din fulla potential.

Övningar

1. Tänk på en person som du älskar eller beundrar särskilt mycket. Gör en lista på alla hans eller hennes positiva drag. Tänk efter hur de dragen speglar dig. I en del fall kan det vara sidor som du inte har utvecklat helt hos dig själv ännu. Erkänn att den här personen är här för att undervisa dig och inspirera dig med sitt exempel.

2. Gör en lista på alla saker och människor du tycker om i ditt liv. Beröm och uppskatta dig själv för att du har skapat och dragit till dig de här speglama.

Brustna illusioner kan göra mycket ont. De är byggda på spekulationer, något man tror, anar, antar eller förmodar. Spekulationer leder ofta till missförstånd. Låt bli att spekulera eller gör det med förstånd. Glöm aldrig bort att det är en gissning, ett antagande, något du tror dvs. en illusion. Motsatsen är verklighet. När du talar med människor om dina tankar, glöm inte att tydligt klargöra om det är något du vet eller tror. Många missförstånd skapas genom att man vanligtvis inte tänker på hur viktigt detta är.

Vad du än tror på, så är det fött ur dina livslögner. Det du tror gör du sant. Din värld är byggd på dina egna livslögner. Dina egna "sanningar".

Tror du att världen är grym och ond, skapar du en sådan i ditt eget liv och du drar till dig människor som är likadana. Tror du att livet är underbart och spännande, händer det underbara och spännande saker i ditt liv. Samtidigt drar du till dig människor med liknande attityder. Du har skapat din världsbild. Om du inte är nöjd med din världsbild, kan du förändra den om du vill, men den kan bara förändras av dig. Ingen annan kan göra det åt dig.

Vår varseblivning är så till den grad förvrängd av associations eller begreppsfilter att man upplever både missförstånd och misstolkningar. Den enkla verkligheten är, som det visar sig, fördunklad av innebörder, problem, sårade känslor, tolkningar och förvirring.

Vad är då egentligen verkligheten ? Hur ser vi på verkligheten ? Finns det en objektiv verklighet ? Eller finns det lika många verkligheter som det finns människor som upplever ? Ja de flesta är väl idag överens om att det inte finns någon objektiv verklighet. Endast en subjektiv verklighet existerar dvs. det finns inte två människor som upplever samma verklighet inför de händelser, situationer företeelser samt människor som vi ställs inför.

Det är framförallt genom våra sinnen som vi fångar upp verkligheten. Processen styrs av vissa principer s.k. selektiv perception, vilket innebär att vi bara fångar upp vissa delar av verkligheten eftersom vi inte kan ta emot allt. De delar som vi fångar upp färgas av våra "glasögon" dvs. våra filter. Detta är förklaringen till att två människor kan uppfatta samma information / situation väldigt olika.

Med vetskap om ovanstående kan man dra vissa lärdomar:

1. Vi bör använda mindre tid för att övertyga andra människor om att vår verklighet, våra idéer och åsikter är sannare än deras. Istället kan vi säga: "Vi ser olika på det här och har olika åsikter. Jag respekterar vad du anser, men jag kan inte dela din uppfattning"" En sådan attitydförändring skapar större tolerans mellan människor.

"Vår förmåga att förstå andra begränsas av vad vi vet om oss själva"
Leo Buscagliga

2. Även om vi inte kan tala om sann eller falsk verklighet så kan vi tala om en bättre eller sämre verklighet. En bättre verklighet skulle då kunna definieras som: En verklighet som hjälper mig att må och fungera så bra som möjligt. Det är inte mer sant eller falskt att vara optimist jämfort med att vara pessimist, men det är mycket roligare.

Vetskapen om att det inte finns två människor som upplever exakt samma verklighet kan också bidraga till ett annorlunda sätt att lösa konflikter mellan människor. Eftersom upplevelserna i det förflutna har uppfattats olika, är det oftast svårt att ena sig om det som varit. Det är då bättre att arbeta mot bestämda mål i framtiden. Man frågar sig: "Hur är det idag?" och "Hur skulle vi vilja ha det?" Genom att utgå från gemensamma målbilder blir det mycket mindre av låsningar och man arbetar framåt.

Då vi konstaterat att det inte finns någon standardverklighet som är lika för alla människor, utan det finns lika många verkligheter som det finns människor på vår jord, inför dig själv, alla situationer du ställs inför, inför varandra och allt du gör, Varje människa är en unik person med sin egen historia.

Varje människa har erfarenheter som påverkar hennes sätt att tänka och känna. Varje människa har behov som styr hennes sätt att tänka och handla i olika situationer. Det är mycket sällan som vi människor befinner oss i nästan samma verklighet, fast vi tror att vi gör det. Allt det vi ser hör och känner är personligt präglat genom våra filter

Då du skapar en egen verklighet i ditt sinne inför olika situationer, och inför olika människor, som du möter, men du vet inte hur denna verklighet är egentligen, förrän att du prövat. Dvs. att när du prövat hur situationen är, först då kan du skapa din egen verklighet inte innan, allt är möjligt ingenting är omöjligt. Du vet inte hur bra du kan prestera då dina filter sätter stopp.

Sono mama är ett japanskt uttryck, som betyder "som det är utan förändring". Det innebär att du ska uppfatta saker som de i själva verket är, att inte göra sig falska föreställningar och på det sättet lura dig själv. För att kunna handla rätt är det nödvändigt att klart kunna se på de förutsättningar som föreligger. Om blicken mot verkligheten skyms av ånger, önsketänkande, slentrian eller av okunnighet hamnar du obönhörligen snett eller fel, men genom att göra sig av med alla tvångsmässiga föreställningar kommer du att handla med ett sono mama seende. Hindren för att kunna se klart finns alltid inom oss själva, aldrig utanför. Därför måste du gå till botten med dina egna illusioner, erkänna att de verkligen finns och upphöra med att peka ut dessa hinder som om de finns "där ute". För att göra detta krävs stort personligt mod och livsinsikt.

Om du kunde se livet genom någon annans ögon skulle det kanske förefalla så annorlunda att du trodde att du hallucinerade. En stol skulle fortfarande vara en stol och en bil fortfarande en bil, men dina tankar, känslor och associationer beträffande dem skulle kunna skilja sig så mycket åt att du fick en helt annan upplevelse av dem.

Även när vi talar samma språk står våra personliga filter för många av svårigheterna i kommunikationen. Samma ord har olika innebörd för olika människor. Prova det här enkla experimentet: Föreställ dig en häst. Är det ett sto eller hingst ? Är den vit eller har den några tecken ? Var ? Hur stor är den ?
Ungefär hur gammal är den ? Har den några andra igenkänningstecken ? Lägg nu ner boken och be någon i närheten att tänka sig en häst och beskriva den för dig. Chansen är stor att den hästen kommer att skilja sig markant från den du föreställde dig. Inte bara det, ni kommer båda att ha olika känslor och associationer inför och till hästarna. Med tanke på att vi lever i olika världar finner jag det fascinerande att vi överhuvudtaget förstår varandra.

Motstridiga filter kan orsaka kommunikationsproblem i relationerna till andra människor. När du förstår ditt sinne, eller åtminstone börjar känna igen de filter du ser och hör igenom, kommer du inte längre att lida av illusionen att det du hör och ser är den verkliga världen. I stället skapar du egna innebörder, tolkningar och associationer. Det krävs träning för att kunna lägga bort subjektiva filter.

Många av oss tror att vi verkar, handlar och fattar beslut på grundval av kunskap och direkt erfarenhet. I verkligheten styrs vi av oräkneliga föreställningar och antaganden istället för av direkt erfarenhet.

Omedvetna föreställningar är de vi av misstag tar för sanning eller verklighet.
Vi säger inte: "Jag tror att det är så." Vi säger: "Det är så." Omedvetna föreställningar ligger till grund för fundamentalism, i vilken sanna trosbröder nitiskt försvarar sina föreställningar och idéer som den ultimata sanningen och blandar ihop sina åsikter med Guds ord. Sådan fundamentalism finns inte bara inom religionen, utan inom alla områden, på alla platser och i alla tider där vi är övertygade om att vårt sätt, våra metoder och våra idéer är universalt sanna.

Uppmärksamheten tar ett jättekliv när föreställningarna blir medvetna, i samma ögonblick som vi känner igen dem som våra sanningar snarare är sanningen. Det här är första steget mot att känna igen tankens gäckande natur. Precis som drömmar dyker tankar på något mystiskt sätt upp i huvudet lika naturligt som det bildas vågor på havet. Tankarna i sig är inget problem, det är bara när vi tror på dem, misstar dem för verkligheten som vi hamnar på djupt vatten.

I varje givet ögonblick befinner sig uppmärksamheten i den ena av två världar, den objektiva världen av det som händer eller den subjektiva världen av dina tankar och tolkningar om det som händer. Bara den ena är verklig.

Fysisk smärta är till exempel en objektiv funktion av nervsystemet. Mental och känslomässig smärta är din subjektiva skapelse, baserad på dina egna innebörder och tolkningar. Livet har ingen oföränderlig mening, utom då du projicerar din egen mening på livet. Gott eller ont beror på synvinkeln. En kinesisk bondson bryter benet, det är ont. Armen kommer, men kan inte värva honom till kriget, det är gott. Det brutna benet var först ont, sedan gott.

Smärta är ett relativt objektivt, fysiskt fenomen medan lidande är vårt psykologiska motstånd mot det som händer. Händelser kan orsaka fysisk smärta, men de ger inte i sig själva upphov till lidande. Motstånd skapar lidande. Stress uppstår när ditt sinne gör motstånd mot det som är.

Om din partner eller älskare lämnar dig beror den mängd stress eller lidande du upplever på vilken innebörd du ger händelsen. Om du tycker att det är bra att du är fri lider du mindre, om du tycker att det är dåligt att du är ensam, lider du mer. Det enda problemet i livet är ditt sinnes motstånd mot hur livet utvecklar sig

Genom att acceptera en händelse som den ter sig, inte passivt utan genom att göra det bästa möjliga av situationen, och genom att acceptera sina tankar och känslor och handla konstruktivt, kan man minska lidandet och skapa en större lätthet och bättre flyt i livet. En sådan acceptans är tillämpningen av livsinsikt i vardagen. Du tämjer inte ditt sinne genom att förändra din värld utan genom att förändra dina reaktioner på den.

En av de viktigaste sakerna för att skapa en verklighet som är bra för mig är att frigöra sin uppmärksamhet. Den mest subtila och lömska uppmärksamhetsfällan är dock hjärnan själv, vilket innebär att vi bör fånga upp och försöka att skapa en egen verklighet som gynnar mig.

Tänk dig en TV apparat som hela dygnet står påslagen någonstans i utkanten av ditt sinne. Volymen skruvas upp och ner allt eftersom uppmärksamheten zappar mellan inre upplevelser. Ibland noterar du vad som pågår i världen omkring dig, dagliga göromål och aktiviteter, men en stor del av tiden dras du in i din TV värld.

När något händer som kräver din fulla uppmärksamhet tvingar det dig bort från den inre TV världen. Vid sådana tillfällen lever du fullt ut, intensivt. Men du har styrkan att hela tiden att befria din uppmärksamhet från de inre programmen och dialogerna bara genom att titta upp och bli mer medveten om skönheten i den verkliga världen.

De flesta av oss ser världen genom vårt sinne utan att se själva sinnet. Uppdykande tankar och intryck blir våra tankar och intryck, våra sanningar. Vi tror på våra föreställningar och tolkningar på samma sätt som ett litet barn tror att det är film är verklig. Men vid någon tidpunkt vaknar vi till så pass mycket att vi misstänker att filtren i sinnet faktiskt kan vara källan till våra svårigheter i livet.

Många oss kör längs med livets motorväg i minuter, timmar eller år, förlorade i tankar, dagdrömmar, oroliga, undrande, i ett slags halvvaket tillstånd, tills vi märker att vi har missat avfarten eller det mesta av landskapet som vi passerat. Festen fortsätter, men vi är aldrig riktigt närvarande. När vi däremot känner igen det subjektiva verkligheten som en leverantör av illusioner, kommer vi till besinning. I stället för att halvsova genom livet eller flyga per automatik, vaknar vi upp och blir verkligt levande.

Hem