LÄR KÄNNA DIG SJÄLV

DITT SANNA JAG

För att något ska synas behövs ljus. I mörkret är allt dunkelt och oklart. När solljuset reflekteras i föremålen framträder de tydligare. Deras gränser, strukturer, former och färger blir synligare för ögat. Det är likadant med oss människor. Ju mer ljus vi reflekterar, desto tydligare blir vi för oss själva. Genom att kasta ljus över våra olika delar och fundera över dem kan vi bit för bit lära känna vårt sanna jag, den person som vi är utan att vara styrda och begränsade av andras värderingar samt våra egna trosuppfattningar och livslögner och vår anpassningsförmåga. När vi släpper in ljuset och låter det reflektera i våra olika vrår och gömmor framträder vi klarare. Samtidigt blir vi upplysta och kommer till olika insikter.

Svårare än så är det inte, ändå är det alltför få som gör det. Idag är denna kunskap tillgänglig för alla. Du behöver inte gå i kloster, bli medlem i en sekt eller bekänna dig till en viss religion för att sträva efter att komma till insikt.

När vi föds är vi som en stor öppen bok oskriven. En oerhört stor mängd information ska lagras och präglas in under en relativt kort tid. När vi växer upp samlas en massa erfarenheter i vår kropp både kunskap, dumheter, smärta och glädje. Alla upplevelser från barndomen lägger sig i olika lager inne i vår kropp. När vi blir vuxna kan de behöva bearbetas och belysas för att kunna lösas upp. Vi behöver se på vad som samlats och rensa ut och välja vad vi vill behålla.

Det finns många dimridåer som hindrar oss från att se verkligheten såsom våra, livslögner samt anpassningsförmåga. Medvetenhet kan bitvis vara smärtsam. Inom den västerländska kulturen blir vi bara värderade efter vad vi har, gör och presterar och vi tror hela tiden att det är detta som ska ge mening åt livet. Vad händer om vi ser igenom allt detta ? Då ges förutsättningar att skapa något som har ett bestående värde för både vårt eget och andras liv.

Våra grundläggande rädslor för att inte passa in i vårt sociala livsmönster. Dessa rädslor försvinner inte av att vi försöker lugna oss själva eller av att vi spelar roller som inte lurar någon annan än oss själva. De helas i stället när vi ser djupt in i vårt inre och upptäcker vem vi faktiskt är och hur vi vill leva vårt liv.

Du är medveten om några av dina kvaliteter, toppen på isberget. Andra aspekter har du förnekat och med dem skurit bort en del av din styrka, kreativitet och briljans. Nu har tiden kommit för att lysa upp ditt inre sanna jag för att bli hel och verklig, utan någonting kvar att förneka eller försvara.

Det kommer snart att stå klart varför vissa aspekter av din karaktär, egenskaper som utgör den rikhaltiga blandningen av personlighet har avvisats. Ditt inre sanna jag är riket där illusioner dör och ger plats för en ny och integrerad verklighet, ödmjukhet, medkänsla, äkthet och kärlek. Du kan komma att känna dig äldre, men tveklöst också klokare.

Kom ihåg att det högre syftet med utforskningarna och det specifika skälet till att du kanske vill erkänna dolda eller hemliga delar av dig själv, är att förhöja medvetande och uppmärksamhet så att du kan uppleva livet intensivare och frigöra energi som tidigare använts för att leva upp till din sociala omgivnings krav och förväntningar.

Under den här utforskningen kommer du att stöta på funderingar om dina yttre och inre egenskaper. Du kommer också att kasta ljus över ditt inre sanna jag genom att klargöra dess innebörd och makt och fundera över varför du egentligen vill lysa upp ditt inre. "Ibland måste man ta itu med mörkret innan man kan se ljuset"

Under utforskningen av dig själv kommer du att finna många upplysande insikter, för genom att lära känna dig själv ditt sanna jag så kommer du att förstå att det i var och en av oss lever lite av oss alla. Därmed kan du finna större äkthet och medkänsla hos dig själv.

Ditt personliga sanna jag består av alla de egenskaper du förnekar, förtränger, eller undertrycker. Det finns egenskaper i din personlighet som du inte tycker om men de behöver inte nödvändigtvis vara onda, omoraliska eller negativa. Ändå kan de tyckas vara det, vilket är skälet till att du har tagit avstånd ifrån dem.

För att du ska kunna förstå vad jag menar med ditt sanna jag, behöver du bara tänka tillbaka på de stunder i ditt liv när du känt att allt flyter på, det finns inga problem utan allt faller på plats av sig själv, utan att du behöver anstränga dig, allt du gör känns meningsfullt, jag pratar om de mest lyckliga stunderna i ditt liv, då ditt liv flödade av energi och livsglädje, samtidigt som du kände ett stilla lugn inom dig, då hade du kontakt med ditt sanna jag.

Du kände antagligen att du befann dig exakt där det var meningen att du skulle vara, i färd med att göra exakt det som det var meningen att du skulle göra, tillsammans med precis de rätta människorna. Du var orubbligt medveten om ditt eget värde. Du litade på dig själv. Du hade kul. Och du brydde dig inte om vad andra tyckte, tänkte eller trodde. Det fanns ingen plats i ditt liv för fruktan eller tvivel. Alla delar av ditt jag var i harmoni med varandra. Du levde fullt ut i nuet och ändå hade du en optimistisk syn på framtiden, en förvissning om att morgondagen skulle bli precis lika spännande och tillfredsställande som denna dag. Livet verkade vara uppfyllt av strålande färger. Ditt eget liv var det intressantaste du kände till och du kunde knappt bärga dig av spänning inför vad som skulle hända härnäst. Det viktigaste av allt var kanske att du accepterade dig själv som den och det du var. Resultatet var ett slags osårbarhet för andras omdömen och livslögner. Eftersom du hade ett så bra förhållande till dig själv, för att du kände dig så förverkligad och i balans, så struntade du i vad andra tänkte eller tyckte om dig. Det var du som räknades, inte på ett egoistiskt sätt utan på ett tillitsfullt sätt. Utan självfördömande var du stolt över dig själv och gick omkring med en känsla av stolthet och självtillit. Du visste inte säkert vad framtiden skulle föra med sig, men du var säker på att du kunde hantera det, vad det än var. Accepterandet av dig själv var grunden för den lyckligaste tiden i ditt liv och motorn som gav kraft.

För att få kontakt med detta äkta riktiga sanna jag på nytt, så handlar det om att hitta tillbaka till ditt sanna jag, det som fanns innan omvärlden började tränga undan det. Den sortens kontroll kommer inifrån och arbetar utåt. Det betyder att den här boken handlar om dig - ingen annan. Det är en självhjälps bok, avsedd att få dig att säga ja till ditt liv och fylla det med vad som är verkligt viktigt för dig istället för en massa plikter och yttre krav och förväntningar, övertagna av dig genom ditt ego. Det betyder att du ordnar upp ditt liv så att du känner det du vill känna, gör det du vill göra och, ännu viktigare, du lever det liv du vill leva. Det betyder att du ordnar ditt liv på ett sådant sätt att du kan respektera dig själv för den du är och det du gör. Det innebär att du kan se dig själv i spegeln och veta att vad som än är viktigt för dig inte trycks tillbaka till förmån "för att stå ut". Det betyder att du lever på ett sådant sätt att dina drömmar hålls vid liv. Det betyder att du ordnar till ditt liv på ett sådant sätt att du inte hela tiden behöver fråga dig själv: "Vad är vitsen med det här? Varför håller jag på så här?"

"Livet är skit och sedan dör man" är inte vad jag kallar för en bra livsfilosofi. Om du fullständigt och medvetet vill börja ta ansvar för dig själv och allting som du känner, tänker och gör och använda den insikten för att skapa ett värdefullt liv åt dig själv och därmed din omgivning, då har du börjat att läsa rätt bok, men du kommer att få jobba för det.

För jag har en teori: Jag tror att du, jag, vi alla, någon gång i det förflutna och/eller just nu har "rört till" våra liv. Det ingår i det vi kallar "att leva". Nuförtiden har de flesta människorna i Sverige och i hela västvärlden så fullt upp med att "försöka att vara på rätt sätt" och har så bråttom att de låtit alla nyanser försvinna ur sina liv, det gäller allt det som egentligen är viktigt i livet såsom glädje, kärlek, lycka, inre frid och harmoni samt en stor portion meningsfullhet. De har nöjt sig med för lite, alldeles för lite. Tänk efter, ditt liv kan i största hemlighet vara hur ruttet och meningslöst som helst. Det kan vara som en total urspårning, ändå så stiger du kanske upp varje morgon utan att ägna en tanke åt ditt inre, men ägnar två stressiga timmar åt att ta hand om ditt yttre, det viktigaste är hur du ser ut på utsidan, hur du visar upp dig för andra och inte åt vem du är på insidan, din substans. Du gör så hela livet igenom. Därför så skulle du må bra av att stanna upp och känna och tänka efter hur mycket tid och energi som du lägger ned på ditt yttre istället för på det inre, det som även du vet är det enda som betyder något i ditt liv.

Ditt liv skapas inifrån och ut, så livet handlar egentligen om att komma tillrätta med din insida, och det kräver tid och arbete samt uppmärksamhet på dig själv, inte på din sociala mask ditt ego, utan på dig själv, ditt sanna riktiga jag.

Allt det här resonemanget om det sanna jaget, om vem du är innerst inne, är angeläget, i högsta grad angeläget. Hur kan det komma sig? Därför att ett liv utan glädje, passion och kärlek är ett meningslöst. Det är grått. Det är enahanda, ett liv där du sätter den ena foten framför den andra och förflyttar dig mekaniskt, utan några känslor. Du använder all din tid och alla dina krafter för att svara upp mot andras krav och förväntningar. Du slutar att leva på riktigt och börjar att existera istället, du kliver upp, ger barnen frukost, oroar dig för pengar, går till jobbet (som du har för att överleva), kommer hem, tvättar, lagar mat, oroar dig för barnen, klipper gräsmattan, oroar dig lite till för ekonomin, tittar på TV, äter lite till, oroar dig lite till, går och lägger dig, sedan går du upp nästa morgon och gör om alltihop en gång till. Och så vidare. Trehundrasextiofem dagar om året, år efter år. Ta inte miste på den saken. När vardagsuppgifterna, de dagliga rutinerna och att bara undvika att ta några risker blir självändamål, så handlar det om att finna något annat ett högre syfte med sitt liv för att det ska bli meningsfullt.

Ta reda på vad som är meningen för just dig, syftet med din tillvaro här på jorden och försök sedan att bli den du var ämnad att bli. Tänk så tragiskt det hade varit om Einstein levt sitt liv som köpman eller sjöman, och om Elvis fortsatt att köra långtradare, eller om Moder Teresa blivit kassörska eller servitris. Du kan bara tänka dig en konstnär eller musiker, de uttrycker vem de är genom sin konst eller genom sin musik, ingen är exakt lika, de skapar genom kontakt med sitt sanna jag sin själ, det skulle vara sorgligt om alla musiker lät likadant samt om alla konstnärer gjorde exakt likadan konst.

Vad kan vi lära av detta, jo genom att hitta vårt syfte med vår vistelse här på jorden, att börja få kontakt med vår själ, så kan vi börja att utrycka vem vi är,
inte som nu att alla försöker att vara så lika varann som möjligt.

När en själlös, aldrig ifrågasatt rutintillvaro blint accepteras och blir ett egenvärde kan det inte finnas någon äkthet alls, för du och alla andra har en bestämd uppgift att fylla i era liv, som inte kan förnekas och trängas bort, om du vill leva livet fullt ut. Om du inte har någon mening med att leva, har du inte heller någon passion eller äkta glädje. Om du inte känner passion längre, har du förrått dig själv. Jag vet att det är så, för inom oss alla finns passioner som kan ge energi och spänning åt våra liv om vi bara erkänner dem och släpper dem fria.

I ett liv utan passion blir ytlighet en ersättning för det som borde betyda något. Falska mål som pengar, beröm från andra och samlandet av prylar kommer att dominera ditt liv och uppta din energi. Sedan är du fast i en ond cirkel av meningslös existens. Om du inte är engagerad i någonting, om du inte tror på någonting, inte ens dig själv, kan du ledas in i och luras till vad som helst. Du är utrustad på ett unikt sätt för att fylla en funktion här i livet. Misslyckas du med att ta reda på vilken den är, kommer du att vissna och förtvina både andligt, själsligt och fysiskt. Du kan inte delta i livets spel och uteslutande försöka att gardera dig, att bara försöka undvika misstag, misslyckande och att förlora. Det handlar om att leva för att livet ska vara meningsfullt.

Nu är du kanske till att börja med övertygad om att ditt liv aldrig haft eller innehållit några passioner. Men om du hade det, kan du minnas den tiden? Fundera på den saken och fråga sedan dig själv, "Hur mycket av den har försvunnit ur mitt liv?" Det har kanske varit svårt att lägga märke till, eftersom det har skett gradvis, lite då och då. Vilket det nu än är, så är nästa fråga, har du gått från ett liv i färg till ett liv som består av bara nyanser på en gråskala? Fråga dig själv hur längesen det är som du var riktigt upprymd och upphetsad över någon meningsfull sida av ditt liv.

Jag talar inte om att köpa en ny bil eller att få ett smycke eller en ny dator eller mobil. Jag talar om den tillfredsställelse som kommer sig av att du fullföljer ditt individuella uppdrag och att du gör det bra. Jag talar om den känsla av säkerhet som kommer ur självtillit, den lugna tillförsikt du upplever när du har mod att vara den du verkligen är och att finnas till för dig själv när det verkligen kommer till kritan. Det är ett slags mod som hjälper dig att försvara dig mot en våldsam make, eller när du väljer den yrkeskarriär som du vill, eller när du tar ställning till om ni ska ha barn eller inte. Passion, spänning och tillit är viktiga, läkande ingredienser som du behöver en dos av varje dag. Och de kan komma till dig så som genom att du gör anspråk på din rätt att ha lite nöje och glädje i livet just nu, inte som någon vag hågkomst från förr, utan just nu.

Här har du en sak att bita i. Är du en av de där som sitter och snackar om vilken kul tjej/kille du var förr? Är du en sån som ofta erinrar dig flydda dagars händelser och börjar meningar med "Minns du när vi brukade….."? Nöjer du dig med att konstatera att det roligaste och mest tillfredsställande i ditt liv ligger bakom dig eftersom du numera har så stort ansvar, så många räkningar att betala, barn att uppfostra och vadhelst som du kan hitta på för att försvara att du struntar i dig själv och det som betyder något för dig? Rena idiotin, om jag får säga vad jag tycker!

Det enda skälet till att vilja leva kvar i fantasier om det förflutna är att det liv du skapat åt dig nu inte är lika bra som det du hade då. Jag vet inte hur det är med dig, men jag skulle inte vilja vara 20 år igen. Men om du anser att den bästa delen av ditt liv redan passerat, då är något riktigt på tok. Det är ju så här det är tänkt att fungera. När vi blir äldre förväntas vi blir mer kompetenta, inte mindre. Livet ska ju egentligen bara kunna bli bättre och bättre eftersom vi egentligen ska blir bättre på att leva det. Alla försök att rationalisera bort eller rättfärdiga att du bortser från dig själv och vad du verkligen vill och behöver betraktar jag som skitsnack. Jag vill placera dig i centrum för uppmärksamheten en stund och tala om hur ditt livsmönster ska hamna på en plats där du inte kan kasta bort dina önskningar, drömmar, behov och visioner.

Nu kanske du tänker. "Usch, vad du är hård, fast du inte ens känner mig. Lägg av! Hur kan du ens inbilla dig att du vet allt det här om mig och mitt liv när du inte ens har träffat mig!" Men vet du vad, jag tror faktiskt inte att du vill att jag ska "lägga av" och jag hoppas verkligen att du inte slår dövörat till för att jag är så rakt på sak och säger sånt som inte är så trevligt att höra. Vem som helst kan säga det du vill höra, och, för att vara uppriktig, det skulle vara enklare för mig att göra just det. Men då skulle den här boken vara likadan som hundratals andra och du valde inte boken därför att du ville att jag skulle slå blå dunster i ögonen på dig. Faktum är att du köpte just den här boken för att du bryr dig om ditt liv och vill göra allt du kan för att ta vara på dig själv och hjälpa alla andra som betyder något för dig.

Jag tror faktiskt att jag vet en hel del om vad som kan tänkas försiggå i ditt liv. Detta av två skäl. För det första har jag gått igenom samma sak själv, och för det andra har jag att göra med hundratals människor varje år som är som du och jag, och jag ser vad som pågår i deras och i mitt liv, jag ser det i deras ansikten och ögon! De har för mycket att göra, är för låsta i sina roller, för inrotade i sina vanor för att kunna reflektera över sig själva. Nu tänker du väl. "Jösses, det fattades bara det! Jag tyckte att jag mådde bra tills jag köpte den här förbannade boken. Nu talar du om för mig att jag bara trodde att jag mådde bra. Tack så väldigt mycket!"

Låt mig nu bara få tala till punkt, och om du då finner att du faktiskt är nöjd och att du klarar dig bra, så är det toppen. Då, om inte förr, kommer du att veta att du gör det, med den säkerhet som kommer av att du har granskat ditt liv, dina känslor, ditt tänkesätt och hela ditt inre. Men återigen slår jag vad om att du kommer att vara skakad av vad du finner, för att i slutändan vara tacksam för detta uppvaknande. Om du kan ge dig på att jag tänker se till att väcka dig, för jag vill inte att du ska sova dig genom livet som jag gjorde en gång.

Jag tror att vi tappar bort oss själva till stor del för att vi lever i en värld som har skruvat upp farten till en nivå som är absolut helgalen. Den överstimulerar oss med intryck utifrån till den grad att vi inte kan uppfatta eller alls höra några röster eller budskap inifrån oss själva. Vi har förlorat oss själva i omvärldens brus.

Hundra TV kanaler, Internet, hyrvideor samt alla tidningar har sammansvurit sig för att stjäla oss från oss själva. Barn som inte har en sekund av oplanerad tid, rusar mellan hemmet och olika aktiviteter, dans, fotboll, ridning, spelning av något instrument, friidrott m.m. Vi befinner oss på en karusell som snurrar så fort att vi inte kan hålla oss kvar på den, men också för fort för att det ska gå att hoppa av.

Vi svarar med att huka oss ner i fartvinden och bara härda ut. Om det av någon anledning uppstår en lucka av oplanerad tid, så använder du den inte till att stanna upp och ta hand om dig själv. I stället så blir du nervös, du får panik och börjar leta efter något att göra eller någon som kan tala om för dig vad du ska göra.. Du är så upptagen med att hålla på med olika saker som du inte valt själv och troligen inte skulle välja medvetet och frivilligt, att du inte ens reflekterar över vad du vill, behöver och bryr dig om längre.

Här nedan följer några enkla frågor som kan avgöra om du bara passivt accepterar eller rent av väljer beteenden som inte tar hänsyn till vem du egentligen är, eller om du valt beteenden och levnadsomständigheter som naturligt utgår från ditt sanna riktiga jag.

Om du är konstant trött, stressad, känslomässigt avtrubbad eller rentav deprimerad, orolig, olycklig eller om du upplever en stor tomhet, så struntar du i ditt sanna jag och lever ett slags mekaniskt liv. Om ditt liv innehåller saker som du medvetet hatar och ändå fortsätter att leva med dem, tyder också det på att du förråder dig själv. Till exempel, klagar du ständigt över din vikt och fortsätter ändå att vara överviktig? Misslyckas du med föresatsen att börja träna, börja studera, byta jobb, ta itu med ditt döda äktenskap, skaffa dig en hobby, eller ta itu med smärtan från barndomens övergrepp eller försummelser som har gett dig men för livet? Om det är så, kan du omöjligt leva i samklang med ditt sanna jag. Om ditt liv domineras av konstant ångest och oro och du inte gör ett dugg för att ändra på det, så är det också ett dåligt tecken.

Om dina sinnen blivit avtrubbade och du inte är så skärpt som förr, betyder det inte att du håller på att bli gammal eller lite konstig, det betyder att ditt sanna jag håller på att bli begravt. Det flämtar efter luft, kämpar för att nå ljuset. Om dina känslor kännetecknas av cynism, apati, hopplöshet och avsaknad av optimism, så beror det på att du övergivit dig själv och det som betyder något för dig. Om du väljer vad du ska göra, vad du ska känna och tänka på och prioriterar det efter vad du tror att andra människor förväntar sig i stället för efter din egen inre sanning, så har ditt ego tagit över ditt liv. Du lyssnar inte längre på ditt sanna jag.

Att strunta i vem du är på riktigt kan bokstavligt talat ta livet av dig. Ja, jag sade "bokstavligt". Om du ignorerar ditt sanna jag, kommer hela "systemet" att bli så utmattat och plågat att du åldras i förtid. Att tvinga dig själv att vara någon annan än den du är, eller att trycka ner ditt sanna verkliga jag, är ohyggligt påfrestande.

Om jag nu har rätt, hur kunde det bli så här? Uppenbarligen är inte alla människor i Sverige och i västvärlden sjuka eller är vi det, i så fall borde alla människor i Sverige och i västvärlden vara inlåsta på institution för vård. Jag tror inte att så är fallet, utan vi har bara ryckts med på detta skenande tåg som vi kallar livet. Du har bara blivit van vid att inte känna dig särskilt uppåt. Med tiden har det blivit lättare att säga nej till dig själv än till någon annan. Sannolikt har du också blivit programmerad att tro att det är egoistiskt att uppmärksamma dig själv. Den programmeringen skötte naturligtvis andra människor som mycket hellre skulle vilja att du uppmärksammade dessa och vad de vill i stället för på dig själv och vad du vill. Den här programmeringen skedde under din uppväxt då fick du lära dig en massa livslögner (värderingar) samt du fick även lära dig att det var anpassning som gällde, att anpassa dig till allt och alla, det är en kollektiv livslögn som vi lever efter i Sverige och i västvärlden i dag.

Om du å andra sidan är upprymd över någonting i ditt liv varje dag, trivs och är nöjd med dig själv och det du gör, så är det troligt att du lever i harmoni med ditt sanna jag. Om ditt liv ofta är fridfullt och glädjerikt och att du tycker att du står i kontakt med och är inriktad på att uppfylla din kallelse och uppgift här i världen, då lever du i samklang med ditt sanna jag. Är du helt chockad nu! Troligen tycker du att jag har drabbats av att någon har slagit mig i huvudet, för jag verkar ju vara helt knäpp i huvudet som kan påstå något av det som jag påstår.

Helt fel! Det är bara dina livslögner och anpassningsförmåga som talar då, hur kan det vara själviskt att ta vara på sig själv när vi vet att vi inte kan ge något till andra som vi inte själva har? Så om du är en självrättfärdig person som ger upp sig själv, kan du bli en fantastisk, välmenande martyr, men oavsett dina avsikter kommer du att lura alla i ditt liv, dina barn, din partner, vänner, arbetskamrater samt din släkt, du lurar skjortan av alla inklusive dig själv. Till och med Bibeln säger att du ska "älska din nästa som dig själv". Du måste ta vara på dig själv innan du kan ta hand om någon annan.

Hur länge är det sedan du tog hand om dig själv utan skuldkänslor, om du någonsin gjort det? Fråga dig själv hur länge sedan det är som du ärligt kunde säga: "Jag gör det jag gör i dag för att det är vad jag vill göra i dag, inte för att det var vad jag gjorde igår"?

Jag vill hur som helst inte se dig fortsätta med att tanklöst beta av dag efter dag. Jag vill att du gör en djup kompromisslös och engagerad överenskommelse med dig själv om att bringa ditt liv i överensstämmelse med den person du innerst inne är. Jag vill inte att du ska leva i enlighet med dina livslögner och anpassnings - förmåga som inte har ett dugg att göra med dig eller det som är betydelsefullt för dig. Jag vill att du ska börja fråga dig själv vad som är viktigt för dig, hur vill du leva? Vem vill du vara? Vad vill du göra? Vad behöver du för beståndsdelar i ditt liv? Ta en titt på följande lista och se om du kan peka ut några saker som du önskar vore en del av ditt liv, eller kanske en större del än vad de är idag, något som saknas:

· Musik, Konst, Arbete, Barn, Andlighet, Ärlighet, Ledig tid, Yrkesstolthet God hälsa, Stolt över ditt utseende, Värdigt liv, Naturen, Hjälparbete, Hobby Oberoende, En karriär där du utnyttjar dina starka sidor, Ny livsstil, Passion Hängivelse, Tillåtelse att säga, göra och vara den du är, Spänning, Respekt Meningsfullhet, Tillit, Meningsfullt förhållande, En ny kroppsform. Osv.

Jag skulle kunna fortsätta i det oändliga. Här ger jag dig bara ett smakprov för att få dig att börja tänka på sådant som du kanske vill ha i ditt liv. Om de saker du önskar dig inte finns i ditt liv just nu, och jag är övertygad om att många av dem inte gör det, ska jag visa dig exakt varför och hur du blev bestulen på dem och precis hur du ska göra för att återställa dem så att de blir en del av ditt liv igen.

Den goda nyheten är att den enda person vi behöver hjälp av för att få ordning
på allt det här är du själv. Du behöver inte dina föräldrar, din partner, din chef
eller någon annan, bara dig själv. Min utgångspunkt är att det här bara handlar
om dig, därför att det är du som antingen passivt tillåter eller aktivt befrämjat
nedflyttningen av dig själv av dig själv till botten av listan på vad som är viktigt.

Vare sig du är medveten om det eller inte, kan du mycket väl ha förrått dig själv. När vi gör så, när vi ger upp oss själva, överger vi typiskt nog först av allt det som bara har betydelse för oss själva. Varför är det så? Därför att på det sättet skadar vi "bara" oss själva och ingen annan. Men kom ihåg att när du sätter dig själv sist, så lurar du inte bara dig själv utan också alla andra i din sociala omgivning.

Vad jag försöker säga är att du inte bara har rätt att hitta tillbaka till ditt sanna jag, du är skyldig att göra det. Nu talar vi om hela ditt liv. Vi talar om det enda försök du får i den här världen. Om du är så hycklande självgod att du inte kan hitta ett motiv för att göra det för din egen skull gör det då för dina barn, för din familj eller för vilken annan person som helst som du älskar. I annat fall kommer du inte att förstå vem du verkligen är, och andra kommer inte att förstå det heller, och det är okej.

När du är färdig med den här boken och mina andra böcker vill jag att du ska kunna säga; "jag har fattat allt, och nu finns jag till för mig själv och för alla som jag bryr mig om." Jag vill låta dig stifta bekantskap med en livsviktig, grundläggande realitet, som är den viktigaste utgångspunkten för just ditt speciella liv, och det är din inre personliga livssanning.

För att kunna rita den bästa möjliga kartan över vägen till dina valda mål, så handlar det om att veta vilken din exakta utgångspunkt är. Var du befinner dig nu, allting du är, allt du gör börjar med och bygger på vad jag kallar din inre personliga livssanning. När jag säger personliga sanning avser jag allt som finns i ditt sanna jag i din innersta, oförstörda kärna. Denna personliga sanning är avgörande, för om du tror på den är den också verklig för dig och då är det den absoluta sanning som du skulle vilja leva efter varje dag. Alla har och genomlever vi våra personliga sanningar, vare sig vi vill det eller inte. Om du är ärlig och verkligen erkänner vad du faktiskt tänker och känner i dina mest uppriktiga stunder, så vet du att jag har rätt.

Dina nuvarande personliga livslögner kan vara positiva eller så kan de vara ett totalt kaos av misstro och missuppfattningar, grundade i fruktan smärta och förvirring. Troligast är den en kombination av allt detta. Vårt gemensamma arbete är att reda ut vilka delar av det du tror om dig själv som inte är bra för dig. Du kan varken gömma dig från eller överskrida de begränsningar som skapas av vad du "vet" om dig själv inom dig. Du kan inte leva livet med tillit och förtroende om ditt ego har tagit över din personlighet för det innebär att hela ditt jag är urholkat av fruktan och farhågor. Ditt ego kan aldrig vara bättre än vad ditt inre sanna jag.

Det här med personliga livssanningar är enormt viktigt. Om du inte får ordning på det, kommer det att förstöra dina mest välplanerade försök att ge nya krafter åt ditt liv och allt som det innehåller. När vi nu går vidare ska du inte lura dig själv med något förvridet tänkande bara för att du inte vågar säga rakt ut vad du verkligen tror inom dig. Du kommer aldrig någonsin att komma i närheten av din verkliga potential förrän du konfronteras med dina personliga livslögner. Precis som alla andra levande människor får du hela tiden i ditt liv blandade och felaktiga budskap från din sociala omvärld. Resultatet har blivit en förvrängning av din personliga sanning och skapt en massa livslögner. Om du misslyckas med att se denna felformulerade personliga sanning i vitögat förråder du dig själv. Låt oss nu titta närmare på varför detta är så oerhört viktigt.

Vem du än är i denna värld, vad du än blivit, så har det vuxit fram ur dessa personliga och kollektiva livslögner, de uppfattningar som du har om dig själv och livet härrör således från dina livslögner och din anpassningsförmåga. Det är så viktigt för att det lägger grunden till och definierar ditt livsmönster. Om din uppfattning om vem du är avspeglar ditt sanna jag, så lever du med ett livsmönster som ger dig styrka och gör dig rustad att vara den mest effektiva och sanna person man kan tänka sig. Om inte, finns där ett förvrängt jag som bildar ditt ego istället för dit äkta sanna jag, så kommer du att leva i ett begränsat livsmönster som förråder ditt sanna riktiga jag och krymper dig i alla avseenden. Tills vidare räcker det med att du förstår att du egentligen har bara ett "jag".

Ditt livsmönster rör sig längs en linje med två ytterpunkter, ditt sanna jag det som du skapades till och ditt ego, som är förvärvat och förvrängt av omvärlden. Var du befinner dig på den skalan beror på vilka erfarenheter du haft av omvärlden och vilken personlig "sanning" du format om dig själv efter år av observation och tolkning. Den aktuella personliga "sanningen" som du lever efter är skapad av andra än dig själv, det är din sociala omgivning som skapat dig till den du är idag. Livet handlar från och med nu att hitta tillbaks till ditt "DNA" ditt sanna jag. Om du lär känna detta DNA får du också veta var du ska börja din resa mot ett bättre och sannare liv.

Allt eftersom vi går vidare kommer jag att hjälpa dig att renovera de element i ditt DNA som inte fungerar, och att ta bort det som inte passar in där och som aldrig varit till någon hjälp för dig. Jag kommer också att leda dig genom de nödvändiga steg du behöver ta för att kunna rekonstruera din sanna självförståelse på ett sätt som kommer att hjälpa dig att skapa meningsfullhet i ditt liv.

Jag har för avsikt att med enkla ord och påståenden visa hur din personliga "sanning" har bestämt och kommer att bestämma kvaliteten på praktiskt taget varje aspekt av ditt liv och hur du kan förändra denna personliga "sanning" genom att befria den från vanföreställningar och förvrängningar. Detta är en medveten process som vi kan dela upp i små hanterliga steg. Dessa steg innefattar både händelser som ägt rum i omvärlden och sådant som händer eller redan hänt inom dig.

Efter hand som vi tar oss igenom de följande sidorna. Och genom att svara på några frågor och reflektera över olika faktorer som varit med om att skapa ditt livsmönster samt genom att uppriktigt granska ditt liv, kommer du att börja känna en styrka och ett lugn som du kanske inte upplevt på många år eller kanske aldrig någonsin. Vilka dina nuvarande förhållanden än är, kan du klara av att göra det här. Allt som behövs är villighet och en önskan att gå i land med det.

Om den rätta tidpunkten för att börja återknyta med ditt sanna jag inte är just idag, när är då det rätta tillfället? Det är ett tufft arbete som ligger framför dig, det medger jag gärna för jag vet av egen erfarenhet. I just det här ögonblicket kanske du betvivlar både att du är värd all denna möda och att det skulle kunna ge resultat ens om du försökte komma tillrätta med dig själv och släppa lös all tillbakahållen passion, styrka, begåvning och talang. Lita på mig när jag säger att det är möjligt och att du är värd det.

Jag vill också att du ska förstå att oavsett om du tar en vecka, en månad eller ett år på dig, så kommer denna dyrbara tid att förflyta vare sig du använder den till att göra något åt ditt liv eller inte. Jag lovar dig att om exakt ett år från nu kommer ditt liv att vara bättre eller sämre än det är nu. Det kommer inte att vara detsamma, valet att förbättra det eller låta det försämras är helt och hållet ditt. Jag ska visa dig vägen. Vare sig du bara behöver "bättra på" ditt liv lite grand eller känner dig helt vilsen så tar jag mig an dig. Jag behöver din hjälp och åtminstone ett öppet sinne och en villig själ. Låt oss sätta igång.

Om du tillhör de lyckliga som fått en bra start i livet i den bemärkelsen att du kunnat bygga upp en positiv och realistisk bild av dig själv har du förmodligen ganska lätt att fungera ihop med andra människor. Du har en grund att stå på för egen del som gör att du inte har behov av att trycka ner andra eller att själv visa dig på styva linan. Eftersom du är nöjd med dig själv har du lätt för att vara generös mot andra människor.

Har du däremot levt i en miljö där ingen sett dina behov, där du blivit underkänd och nedtryckt finns det risk för att du har ganska stora svårigheter i dina relationer både på arbetsplatsen och hemma. Du har ärr efter gamla sår och de ärren kan fortfarande göra ont när någon rör vid dem.

Den största tillgång vi kan ha är en positiv och realistisk bild av oss själva. Har vi en sådan grund att stå på kan vi alltid göra det bästa möjliga av de situationer vi ställs inför. Vi vet vårt värde och kan göra en rimlig bedömning av vår egen förmåga.

Vår egen bild av oss själva stämmer inte alltid överens med den uppfattning som andra har om oss. Går bilderna allt för mycket isär kan orealistiska förväntningar i båda riktningarna skapa problem i umgänget med andra människor.

Du kanske är omedveten om ovanor och beteendemönster som du har. Alla i din omgivning lägger märke till och kanske också irriterar sig på vissa sidor i din personlighet, men säger ingenting till dig. Eller omvänt, kanske har du inom dig kunskaper och förmågor som du inte visat för andra och hamnar därigenom i situationer där du känner dig underskattad.

Känslor av obehag eller olika "sneda reaktioner" uppstår ofta när vi konfronteras med uppfattningar om oss själva som inte stämmer med vår egen självbild. Ju mer insiktsfulla vi blir desto tydligare blir vi också för vår omgivning. Allt vårt umgänge med andra underlättas.

En människa med en inre trygghet, ett gott egenvärde, stark självkänsla och självförtroende kan få människor att åstadkomma stora ting. Och inte nog med det de kan också få andra att uträtta mycket. En sådan människa är generös med sin kunskap och sina idéer och har inget behov av revirbyggande eller självhävdelse. Hon /han är fri från prestige tänkande och behöver inte trycka ner andra för att själv synas.

De positiva förväntningar som jag talade om förut gäller alltså i högsta grad oss själva. Om vi tror att vi har något att komma med, att det vi vet, kan och har varit med om är viktigt för andra, då blir vi generösa och delar med oss av kunskap idéer till de grupper vi tillhör. Fundera en stund över din egen bild av dig själv. Hur tydlig är den ? Hur väl stämmer den med vad andra skulle berätta om dig ?

Om du har en realistisk bild av dig själv kanske du kan beskriva dig så här:

"Jag vet vad jag kan, vad jag vill och vad jag känner, det vill säga att jag har en tydlig kontakt med min egen person.

Det innebär att jag varken överskattar eller underskattar min egen förmåga att klara av mitt liv och olika arbetsuppgifter och jag kan därför också disponera min tid så att jag själv mår bra och hinner med det jag skall göra.

I olika situationer försöker jag ta reda på vad jag egentligen vill och jag uttrycker det så att andra kan förstå. Jag försöker också ta reda på vad jag känner och använder känslouttryck som stämmer överens med min känsla

När jag inte klarar det försöker jag efteråt tänka igenom vad jag kände i en viss situation, vad det berodde på och hur tydligt jag uttryckte mig. På det sättet lär jag mig att bli alltmer begriplig i min kontakt med andra".

Det låter enkelt inte sant ? Jag antar att du, liksom jag har upptäckt hur svårt det här är. Du kanske förväntar dig att andra skall kunna gissa vad du känner, utan att du behöver säga det ? Så tänker många av oss och sedan känner vi oss missförstådda när vi märker att det inte fungerar.

Vilken bild andra har av dig får du ofta veta på ett indirekt sätt genom deras förväntningar på dig i olika situationer. Vi har en tendens att leva upp till förväntningar och svara direkt på dem. Vi blir sådana som folk väntar sig att vi skall vara. Vi speglar oss i andra och finner att vi är vackra eller fula, starka eller svaga, duktiga eller inkompetenta.

Förväntningarna kan alltså få oss att antingen krympa eller växa. Därför är det viktigt att fundera över vilka förväntningar vi har på oss själva och vilken bild som vi indirekt förmedlar till andra.

Att vara generös mot sig själv och våga tycka att man är fin, stark, viktig osv. är något som många vuxna har mycket svårt för. Då hela vårt samhälle har så mycket av Sandemoses välkända Jantelag i sig

Du skall inte tro att du är något.
Du skall inte tro att du är lika god som vi.
Du skall inte tro att du är klokare än vi.
Du skall inte tro att du vet mer än vi.
Du skall inte tro att du är förmer än vi.
Du skall inte tro att du duger till något.
Du skall inte skratta åt oss.
Du skall inte tro att någon bryr sig om dig
Du skall inte tro att du kan lära oss något

Hämtat ur "En flykting korsar sitt spår"
Där Sandemose beskriver ett samhälle som styrs av Jantelagen

Det finns åtskilliga förslag till hur den obehagliga Jantelagen kan formuleras om så att den beskriver ett positivt förhållningssätt i stället.

Nedanstående formulering är ett annat förslag på hur en JAG lag kan fungera !

Du skall tro att du är något.

Du skall tro att du är lika god som alla andra
och att alla andra är lika goda som du.

Du skall tro att du är lika klok som andra ibland klokare.

Du skall veta att du är lika bra som andra.

Om du vet att du gör ditt bästa, kan du uppskatta dem som är bättre.
Ibland vet du mer än andra. Ibland vet andra mer än dig.

Du är inte förmer än andra, men du är enastående som alla andra.

Du och alla andra är lika mycket värda, ingen är förmer än någon annan
Skratta åt dig själv och din värld. Det gör dig fri.

Du skall tro att någon bryr sig om dig.

Du skall tro att du kan lära andra en hel del och att du kan lära av dem.

I den ursprungliga Jantelagen finns en stark underton av rädsla som egentligen handlar om bristande tillit till andra; "Eftersom du inte tycker om, litar på, älskar mig skall du minsann inte tro att jag skall tycka om, lita på, älska dig".

Vi gäller att arbeta hårt och medvetet om vi vill bryta Jantelagsmönstren hos oss själva och hos andra. Det gäller att våga pröva nya och generösa beteenden, det gäller att våga riskera att bli avvisad, det gäller att våga visa upp sig utan förklädnad inför andra.

Det första steget gäller dig själv. Om du märker att du befinner dig i en ond cirkel omgiven av låga förväntningar från dig själv (och från andra), då är det dags att börja träna. För många låter det som en paradox att det skulle kunna tränas. Men vi är många som har försökt och som vet att det går, om än knaggligt ibland.

Ingen kommer någonsin att ge dig lösningen på ditt liv, den kan bara du finna själv genom att komma till insikt och att våga möta den du är och livet som du har omkring dig. På samma sätt som den fysiska födelsen är krävande innebär detta ett arbete och växtvärk. Fast efter ett tag liknar det mer ett sätt att andas och leva helt naturligt.

Det är bara du själv som kan ge utrymme för din egen utveckling och egna insikter. Allt du behöver göra är att vara en god trädgårdsmästare för dig själv. Själen kan ses som ett frö som kommer att växa och utvecklas enligt sin lagrade potential, under förutsättning att du tillåter det. Fröet behöver en närande omgivning för att växa och frodas. Det betyder att du ger dig själv en näringsrik och hälsosam kost och att du tillåter samvaro, kärlek, tillit och läkande relationer i ditt liv.

Genom att göra detta kommer processen att sköta sig själv och du kommer att kunna bli medveten och utveckla hela din potential. Då kan du leva det liv du vill leva och vara den som du tycker om att vara. Ett sätt att beskriva det på är att du fungerar som en kanal för din inre kraft, vilken uttrycker sin intelligens på det sätt som ger dig mest glädje och tillfredsställelse. Det vara i ord, bild, konst, dans, mänskliga handlingar, byggande av företag eller att hjälpa andra människor, allt det som skapar ett meningsfullt liv för dig och dina närmaste. Det är ett oreserverat uttryck för kärlek till livet självt. Men det kan också uttryckas på andra sätt, och det är upp till dig själv att välja.

Andlig medvetenhet är en viktig del av god hälsa och ett gott liv. När du kommer i kontakt med dig själv och ditt sanna jag blir du samtidigt länkad till alla levande varelser. Det är en intensiv upplevelse av känslomässig närvaro, och den är svår att fånga i ord. Det är som att öppna en kanal till andra dimensioner. Det är kanske här som all läkning sker. Du blir som en liten tråd i den stora väven och en del av det "mänskliga Internet". Det är som om det bara finns en själ. Ditt liv har en avsikt och en mening, men det är du själv som måste upptäcka att det är så.

Själen som är vår innersta kärna och universums energi som skapar allting. Vi är alla en del av den själen en gudomlig enhet. På så vis är själen det sanna jaget, den odödliga varelse som finns inom oss. När vi har fötts i en kropp glömmer vi vilka vi egentligen är och varför vi kom hit. Vi anammar den fysiska världens överlevnadsmedvetande och personlighet vi förlorar oss i den yttre världen där egot styr. Vi glömmer våra själar och tror att vi enbart är ett ego.

Vi förlorar kontakten med vår verkliga styrka och känner oss vilsna och hjälplösa. Livet blir till en ändlös kamp för att finna mening och tillfreds ställelse. Vi kan tillbringa hela livet i det här livsmönstret. Till slut inser vi att det inte fungerar. Det spelar ingen roll vad vi gör i den yttre världen, vi finner ändå inte lyckan. När vi upptäckt det vill vi inte längre tillbringa ett helt liv, ett år eller ens en minut till med att kämpa förgäves. Frustrerade och modlösa ger vi upp. Det här är oftast ett skrämmande och plågsamt stadium i en människas liv det känns som att nå botten. Det är då egot dör, när kroppen och sinnets form erkänner hur hopplöst det är att försöka leva på det sättet och ger upp sin kamp. Egot dör hellre än att fortsätta försöka. Vid den här tidpunkten hyser personen ofta tankar på döden, eller kan ställas inför att en nära vän eller anhörig (eller flera stycken) dör. En del människor skapar en allvarlig sjukdom, olycka eller någon annan allvarlig kris och somliga överväger till och med att begå självmord.

Men den mörkaste timmen är verkligen före gryningen. När vi till slut ger upp kampen för att finna förverkligande där ute har vi ingen annanstans att gå än inåt. Det är när vi har givit upp helt och hållet som det börjar ljusna. Vi förväntar oss att hamna på botten, men istället faller vi genom en fallucka ner i en ny och ljus värld. Vi har återupptäckt vår andliga värld.

Det här är som att bli född på nytt. Vi är spädbarn i den nya världen och har ingen aning om hur vi ska leva eftersom inget av våra gamla sätt fungerar här. Vi känner oss osäkra och maktlösa eftersom vårt ego inte längre styr oss. Ändå återföds hoppet inom oss, och vi får kraft och insikt. Från och med nu blir vi gradvis mer upplysta .

När vi som individer först återupptäcker vår själ och andlighet vill vi oftast odla och utforska den här medvetenheten. Det medför ofta att man drar sig undan världen och vänder sig inåt. En del människor tillbringar mer tid i naturen. Somliga utövar meditation eller söker sig till olika kurser. Andra tar sig helt enkelt bara mer tid till att vara ensamma och i stillhet. Ofta drar sig en del helt eller delvis undan från relationer, arbete och/eller andra band som drar uppmärksamheten utåt. För en del människor kan det här stadiet vara i många år, för andra kanske det bara varar några månader. Varje varelse är unik, så vi upplever alla den här förändringen på olika sätt. På ett eller annat sätt lär vi oss att vända oss inåt och vara stilla i oss själva en stund. Då blir kontakten med vårt andliga sanna jag starkare.

När vi är i kontakt med oss själva på det här sättet har vi ofta en känsla av ljus, klarsyn, vishet, styrka och kärlek. Vi upplever detta därför att våra själar redan är högt utvecklade. De har redan nått ljuset och sanningen. Så fort vi kommer i kontakt med detta får vi en kick och upplever för ett ögonblick att vi är upplysta.

Problemet är att vår personlighet inte är så utvecklad än. Den har just givit upp sitt gamla levnadssätt, dött och fötts på nytt. Den befinner sig nu på spädbarns stadiet och vet inte hur den ska bära sig åt. Om vi tar den vid handen och börjar undervisa den och vägleda den kommer den snabbt att lära sig att leva på ett nytt sätt. Men den har fortfarande kvar alla gamla minnen, livsmönster och program från den yttre världen, och den försöker hela tiden gå tillbaka till dem.

Här har vi det dilemma som vi alla befinner oss i nu, i den stora skillnaden mellan vår själ och vårt ego, där vår själ är mycket stark och kreativ och har mycket den skulle vilja uttrycka i vår personlighets värld, men den är beroende av egot som redskap för att kunna det. Personligheten har viljan men ännu inte förmågan att gå dit anden vill gå. Den måste undervisas och förändras genom andens kraft och visdom.

Att handskas med åtskillnaden

Det är ganska obekvämt att vara en utvecklad själ i en ganska outvecklad personlighet. Detta orsakar de flesta av våra problem. Det är som om vi vore gudar och gudinnor och bodde i små jordkulor och körde runt i buckliga och skrangliga gamla rishögar till bilar. Det kan vara frustrerande och förnedrande speciellt när ingen ens förstår vilka vi är! Det var inte så farligt när vi själva var omedvetna om vilka vi var. Då accepterade vi det bara som vår lott i livet. Men nu när vi vet vilka vi egentligen är kan det kännas som om vi var fångade i en främmande och motbjudande värld.

När vi förstår det här kan det förklara mycket av det som många av oss upp lever i våra liv. Hur kan det vara så att vi upplever underbara ögonblick när vi är klarsynta, för att sedan upptäcka att vi helt har förlorat perspektivet och blivit fångade i rädslan och smärtan igen? Hur kan vi känna oss så kärleksfulla, kloka och accepterande ena dagen för att nästa dag känna oss arga, löjliga och fördömande? Hur kan det vara så att vi tycker att vi verkligen har förstått allt på ett seminarium och sedan verkar tappa bort det dagen efter? Varför känner vi oss så fridfulla och obundna när vi är i mental stillhet samtidigt som våra relationer verkar rörigare än någonsin? Och varför litar vi så mycket på universums överflöd, samtidigt som vi har problem med att få ekonomin att gå ihop?

Svaret är enkelt det handlar om skillnaden mellan vår själ vårt sanna jag och vårt ego. Det här är mycket svårt att komma till rätta med, och vi står nu inför en verklig utmaning. Många når den här punkten och har sedan svårt att komma vidare. På den traditionella andliga vägen drar man sig fortfarande mer eller mindre undan världen. På det sättet kan man vara sann mot sitt andliga jag och slippa den yttre världens band och livsmönster.

För att kunna skapa det liv vi vill leva står vi nu inför utmaningen att gå tillbaka till den materiella världen men med full andlig medvetenhet. Vi måste erkänna skillnaden mellan vår själ och vårt ego och sedan tillåta anden att förändra den fysiska kroppen, sinnet och personligheten så att de blir till en stark och vacker kanal genom vilken själen vårt sanna jag kan uttrycka sig helt och fullt.

Att integrera själ och personlighet

Det första steget när vi vill förändra vår personlighet så att den når upp till själens nivå, är att erkänna och känna både sin själ och sitt egos medvetenhet. Det är nästan som att leva med två människor inom sig. För det mesta kanske du bara känner en av dem medan den andra glimtar fram ibland. Eller du kanske ofta går fram och tillbaka mellan de olika perspektiven. Det är som om en av dem tar kontroll över kroppen ett tag och du ser saker ur den synvinkeln. Sedan tar den andra över och plötsligt ser allt helt annorlunda ut.

Jag får till exempel ofta inspirerande och kreativa idéer till nya projekt jag vill genomföra. Jag får en stark vision av hur underbart det kommer att bli och hur bra det kommer att fungera. Allt det här kommer förstås genom min själ mitt sanna jag. Jag tycker det är mycket spännande och kastar mig in i projektet, gör alla möjliga planer och påbörjar många saker i den riktningen. Några dagar eller veckor senare känner jag mig alldeles överväldigad, utarbetad, frustrerad och färdig att strunta i alltsammans! Min ande fick en sann vision, men jag försökte förverkliga den snabbare än min personlighet kunde klara av.

Då stannar jag upp och tänker efter vad som känns rätt eller fel för mig och känns det fel så lägger jag projektet åt sidan ett tag eller låta det utvecklas långsammare. Min ande brukar rusa iväg, så mycket i mitt liv handlar om att lära sig att gå i en takt som min personlighet kan klara av.

Nästa steg är att älska och acceptera båda sidorna av dig själv. De är båda goda och nödvändiga delar av dig själv. Utan din själ och ditt ego skulle du inte vara levande du skulle bara vara en död kropp! Utan din personlighet skulle du inte finnas till i den här världen du skulle existera på något annat medvetande plan.

Det kan vara frustrerande ibland att se att din personlighet ännu inte kan göra allt vad din ande eller själ vill. Men det är viktigt att tycka om den som den är nu och låta integrationen ske i sin egen takt. Nyckeln till att integrera din själ och ditt ego till en personlighet är att lyssna till sin intuition och följa den. Ju mer du gör det, desto större möjlighet får din personlighet och din kropp att lära sig lita på ditt sanna jag. Ju mer personligheten överlämnar sig till och följer ditt sanna jag, desto mer upplyst och styrkt blir den.

Det här är något mycket viktigt, du kan inte med viljan tvinga din personlighet att lita på och följa ditt sanna jag. Det handlar om att låta den lära sig genom medveten observation. Med andra ord kan du inte tvinga dig själv att alltid följa dina intuitiva känslor även om du vill leva på det sättet. Ibland verkar det vara en alltför stor risk. Även om ditt sanna jag vet att det kommer att fungera, är din personlighet alldeles för rädd för att genomföra det. Tvinga dig inte att göra saker som du inte är färdig för. Observera bara händelseförloppet och känn ärligt efter hur det känns. Sedan kommer förändringen av sig själv.

Anta till exempel att du är tillsammans med en vän och det är något du vill tala om, men du är rädd för att säga det eftersom du befarar att din vän ska bli ledsen eller arg och avvisar dig. Om du vågar kan du säga vad du känner. Observera sedan vad som händer och hur du mår av det. Det finns goda möjligheter att du kommer att känna dig styrkt av erfarenheten. Men om du inte vågar säga sanningen, så försök inte tvinga dig förbi rädslan. Återigen, iakttag bara hur det är att vara tillsammans med din vän utan att vara dig själv helt och hållet. Märk hur du känner dig bedövad och svag. Kanske känner du till och med motvilja mot din vän. Försök att inte döma dig själv för att du inte agerar. Kom ihåg att det här är en inlärningsprocess. Ditt sanna jag strävar alltid mot större omfång, djup, energi och livsglädje.

Personligheten strävar alltid mot vad den uppfattar som trygghet och status quo, vilket oftast är en dämpande känsla. Om du kan iaktta dig själv utan att rationalisera eller fördöma kommer du att märka att du mår bättre när du litar på dig själv och följer din energi helt och hållet. Och tvärt om mår du sämre när du följer gamla livsmönster, är rädd och håller tillbaka. Efter en tid förstår din personlighet budskapet och följer spontant energin istället för det gamla livsmönstret, därför att den vet att den kommer att må bättre. Till slut kommer du att skapa en personlighet som automatiskt går in för att hitta ljuset i varje situation utan att du behöver tänka på det eller försöka styra den.

Medan du lär dig att lita på dig själv kommer många gamla känslor och ingrodda känslomönster upp till ytan för att bli läkta och utsläppta. Det här är en mycket viktig del av det som måste få lov att äga rum. Gamla minnen och upplevelser kan dyka upp. Sorg, rädsla, smärta, skuld och ilska kan komma fram. Tillåt dig själv att känna alltsammans, låt det flöda genom dig, så kommer du att kunna släppa det. Det städas bort ur din personlighet. Medan det andliga ljuset penetrerar varje cell i din kropp skingras mörkret.

När du lär dig att medvetet iaktta förändringsprocessen kommer du att få se dig själv upprepa massor av gamla livsmönster långt efter det att du egentligen vet bättre. Andligen och genom ditt sanna jag inser du att det finns andra sätt, men känslomässigt klänger du dig fast vid de gamla vanorna. Det här är en jobbig tid, men försök att ha tålamod och överseende med dig själv. När du inser hur onödigt ett sådant gammalt livsmönster är håller det på att förändras! Efter en kort tid kommer du plötsligt att reagera på ett annat och mer positivt sätt. Personlighetens upplysning sker genom en serie underverk.

När personligheten överlämnar sig till universum, genomtränger anden kroppens alla celler och förvandlar mörkret till ljus. Du kommer att märka hur din fysiska kropp förändras och blir lättare, starkare, mer tydligt avgränsad, friskare och vackrare. Den blir nästan genomskinlig som om man verkligen kunde se ljuset skina genom den. Eftersom ditt liv är din egen skapelse och en spegelbild av hur du har förändrats kommer alla former i ditt liv, ditt arbete, dina pengar, din bil, ditt hus, dina relationer, ditt samhälle och världen i stort kommer i allt högre grad att uttrycka din andliga styrka och skönhet.

Jag vill att du tar dig en ordentlig tankeställare. Fundera ut hur du önskar att du skulle vilja vara. Ditt högsta mål, ta bort alla hinder om vad som är möjligt. Jag har funnit att de flesta aldrig ens funderat på vilka de skulle vilja vara, de bara klagar över vilka de är. Så är det med allt här i världen. Så jag vill att du tänker efter hur du vill vara.

Hur blir du då din dröm? Sätt dig in i rollen som din drömvarelse. Lek att du är din dröm i olika situationer. Så fort du stöter på något du inte vill ha, tänk då; Hur hade jag gjort om jag hade varit som jag helst av allt skulle vilja vara? Gör sedan precis så. Du kommer att finna att du smälter in i rollen som din drömfigur. Du kommer automatiskt att bli den du vill vara. Många tycker att det bär emot att lura sig själv. Du lurar dock dig själv hela tiden, fast på ett mer omedvetet plan. Du lurar dig att vara någon du inte vill vara.

En annan sak som leder till lycka är att se bortom fasaden. Både din egen och andras. Desto djupare du tittar, ju vackrare blir det. Ser du att någonting är fult så ser du inte tillräckligt djupt. Jag vet att den fulaste stubbe kan bli det vackraste på jorden om man sätter den sidan till. Du är en underbar varelse, det är vi allihop

Du vet när världen är grå och tråkig? Hur känner du dig just då? Troligen deppig, stressad, förtvivlad etc. Du är inte deppig för att världen är grå, du ser världen i grått därför att du är deppig. Jag har sett den gråaste dag vara vackrare än alla somrar tillsammans. Försök se den inre skönheten i allting. Den kommer att uppfylla dig med lycka och kärlek.

Annars ser du den automatiskt när du redan har lycka och kärlek. För att få kärlek behöver du bara ge kärlek. Ge så mycket du bara kan, och du kommer att bli den rikaste människan på jorden. Nästa steg är att se på andra på det här viset.Oftast går man omkring i folkmassor och ser människor som kring vandrande robotar. Vissa likheter finns, det kan jag medge, men det är det vi skall ändra på. Har du någon gång sett en människa som skiljer sig från alla andra? En människa som ler och ser dig i ögonen? En sådan människa kan förgylla hela ens dag. Du kanske tänker; Åh, vilken härlig människa. Att du själv kan göra det samma faller dig inte in.

Det är synd. Världen behöver inte se ut som den gör, ett simpelt leende kan förändra mångas dagar till det bättre Om du inte vill anstränga dig för att göra det här så kan du som vanligt gå andra vägen. Försök se djupet hos människorna, bakom den gråa fasaden finns gudalika varelser. När du väl lärt dig se det här kommer hela din värld förvandlas till ett paradis. Du kommer att se på människor med kärlek och glädje. När du gör det kommer du få alla möjliga reaktioner.

Många möter dina blickar med liknande, de flesta är dock så skadade av samhället att de vänder bort blicken och låtsas som inget. Hur de än reagerar skall du veta att de tänker på dig en bra stund efteråt Men enbart band av kärlek kan förblinda oss för vad som är rätt. Därför behövs motvikter som hat, och misstro. Lycka är meningen med livet för mig.

Givetvis är det så, att alla är lika mycket värda, och att ingen är sämre än någon annan. Ändå går så många människor och tycker illa om sig själva. Vissa rentav hatar sig själva. Jag tvivlade på om jag verkligen skulle skriva den här texten då jag inte riktigt kan känna hur det känns att inte älska sig själv. För mig är det numera naturligt. Kanske gör det mig ännu mer lämplig att skriva det här, jag vet inte riktigt Som jag sagt många gånger tidigare så är det rädslan som förstör för människan. Rädslan är roten till allt negativt. Det finns dock ett sätt att ta upp kampen mot rädslorna från en annan vinkel än att ta dem en efter en. Jag tänkte försöka berätta om hur du blir den du vill. Det handlar om att älska dig själv för att kunna älska andra brukar vi säga. Det ligger säkerligen en sanning i de orden. Frågan är dock om du verkligen kan älska dig själv om du aldrig älskar någon annan.

Människor söker hela sina liv efter vilka de egentligen är. Jag har kommit fram till att det är rätt fånigt. Du är precis den du är. Blir du något annorlunda så är du fortfarande du, bara annorlunda än tidigare. Du kan aldrig någonsin vara någon annan än den du är. (förutsatt att du är ditt sanna jag). Det du kan göra är att bli annorlunda om du inte är nöjd med dig själv idag

VET DU VEM DU ÄR ?

Det antika Greklands store filosof rådde först och främst: "Lär känna dig själv".
Hans mest berömde elev, Platon skrev i sin Dialoger: "Livet som är outforskat är inte värt att leva." Det är starka ord.

Är detta inget annat än ett osedvanligt gott råd som har förts vidare från generation till generation i tio årtusenden, eller är det något med djupare rötter än så ? Är det ett uttryck för något livsnödvändigt syfte som bor i den mänskliga själen ? Vem är jag ? Varför existerar jag ? Vad innebär att leva för mig ? Dessa frågor kan inte besvaras tillfredsställande av världsliga ting. De blottar en väg av frågor som leder inåt, in i själens domäner. Där finns ditt sanna jag outforskat.

Du är medveten om några av dina kvaliteter, toppen på isberget. Andra aspekter har du förnekat och med dem skurit bort en del av din styrka, kreativitet och briljans. Nu har tiden kommit för att lysa upp ditt inre för att bli hel och verklig, utan någonting kvar att förneka eller försvara.

Sökandet efter självkännedom lär oss hur vi ska leva innan vi lägger alltför mycket tid på att lära oss hur vi ska försörja oss. Om vi utelämnar det där med "hur ska vi leva", kanske vi kan försörja oss men vad händer om botten går ur aktiemarknaden helt plötsligt eller vår inkomstkälla försvinner ? Om vi inte vet hur vi ska leva kanske vi kollapsar när dessa yttre ting som vi förlitar oss på har försvunnit. Men om vi kan lära oss hur vi ska leva, trots bakslag, kommer vi att gå vidare, vi kan hitta nya vägar att försörja oss på och att leva blir meningsfullt för oss.

" Vi komplicerar ofta livet genom att tänka att hela mitt liv är ett stort drama när vi bara vara ämnade att leva ett enkelt liv och njuta av det, låt de små tingen i tillvaron hjälpa till att uppfylla några av dina drömmar och ambitioner"

Att finna sig själv, att vända blicken inåt, är det viktigaste i livet.

"Detta är vad jag står och Vem jag är och det där är vad jag borde göra, det här borde vara min väg, det här är vad som kommer att hjälpa mig"

När du vet det kan du tackla alla händelser som dyker upp. Du gläds över att du är du, oavsett vad andra människor kanske säger. Kanske dina egna föräldrar avrådde dig från din barndoms drömmar och ambitioner eller några vänner sa: "'

"Ja tycker inte du ska göra detta ". Vad vet de ? De lever inte ditt liv. Det är du som måste leva med dig själv. Det goda du finner inom dig själv är det som är viktigast. Om du är i harmoni med dig själv, med ditt sinne, din kropp och din själ behövs inget annat. Det finns ingenting som inte kan övervinnas.

Genom att ta oss bort från händelsernas centrum som bara för oss runt i cirklar, så kan vi bege oss in i tystnadens skönhet, genom mental stillhet (meditation), avsaknaden av frenetisk verksamhet under en tid, hjälper oss att samla våra tankar och centrera våra liv så att vi kan behålla en känsla av lugn när vi återvänder till det hektiska samhället och återupptar vårt arbete.

Vi kommer att kunna hantera livets många utmaningar genom att införliva den mentala stillheten i vårt dagliga liv varje dag. Den stillheten är i själva verket närvaron av din inre styrka som du funnit och som är med oss hela tiden, till och med i en livlig stad. Res bort, ta kontakt igen med det som livet var ämnat att handla om, skapa jämnvikt mellan det fysiska och det andliga. Vi har många religioner men vi har bara en inre andlighet och det är den vi behöver överallt. Inte bara här i landet utan i hela världen.

Vi lär oss många saker när vi växer upp. Men hur använder vi oss av kunskaperna ? Det är där visheten kommer in, vishet att leda den kunskapen.
Vishet är alltså något att leta efter, ett sökande. Början till vishet ligger för var och en av oss i att förstå oss själva bättre. Sträva efter att finna din sanna identitet, din potential När du väl är medveten om dessa ting har du något att arbeta med för att kunna växa.

Vi betraktar ofta livet omkring oss från vår egen lilla trygga vrå. Vi tittar och säger: "Jag önskar att jag kunde vara sådan. Vad jag önskar att jag kunde göra det där". Oavsett vilket område du ger dig in på kommer det att finnas någon som är lite bättre på det. Men vad gör det ? Om någon kan göra bättre, så underbart för dem, men samtidigt finns det saker som du är bättre på. Kom ihåg att inte fokusera på den som kan göra en sak bättre än du. Kanske kan du göra två saker bättre än vad han kan. Det jämnar ut sig. Inom dig har du möjligheten att bli bra på det du strävar efter. Det gäller bara att aldrig ge upp, acceptera den du är och var stolt över det, var tacksam för det. Alla kan vi vara den vi vill vara och göra det vi vill göra, om du bara vill det tillräckligt mycket och strävar efter det då kan du uppnå detta. Det sker kanske inte över natten men uthållighet kommer att ge resultat. Men låt det aldrig stiga dig åt huvudet, stå stadigt med båda fötterna på marken.

Det kommer snart att stå klart varför vissa aspekter av din karaktär, egenskaper som utgör den rikhaltiga blandningen av personlighet och makt har avvisats. Ditt yttre är platsen för rädslor och där självbilden dör när du beger dig till ditt inre så kommer du att ge plats för en ny gudomlighet och integrerad verklighet, ödmjukhet, medkänsla och äkthet. Du kan komma att känna dig äldre, men tveklöst också klokare.

Kom ihåg att det högre syftet med utforskningarna och det specifika skälet till att du kanske vill erkänna dolda eller hemliga delar av dig själv, är att förhöja medvetande och uppmärksamhet så att du kan uppleva livet intensivare och frigöra energi som tidigare använts för att försvara din bild av dig själv.

Under den här utforskningen kommer du att kasta ljus över ditt eget inre genom att klargöra dess innebörd och makt och fundera över varför du egentligen vill lysa upp ditt inre.

"Ibland måste man ta itu med mörkret innan man kan se ljuset"

Där det finns ljus finns det mörker, varje utsida har en insida, varje höjd har en sänka, för allt som avslöjas förblir något dolt Men det är det man måste ta till sig då summan av de aspekter som du har förnekat, förringat och förskjutit är du själv. Med andra ord är ditt inre allt vad du envisas med att du inte är.

Under utforskningen av dig själv kan du komma till några upplysande insikter, för genom att lysa upp ditt inre förstår du att det i var och en av oss lever lite av oss alla. Därmed kan du finna större äkthet och medkänsla hos dig själv.

Ditt personliga inre består av alla de egenskaper du förnekar, förtränger, undertrycker, dammet du sopar under medvetandets matta. Dessa avvisade aspekter av din personligheter är inte nödvändigtvis onda, omoraliska eller negativa. Ändå kan de tyckas vara det, vilket är skälet till att du har tagit avstånd ifrån dem.

Faktum är att ditt inre också innehåller potentiellt positiva egenskaper. Många män visar bort sin rädsla och förskjuter sina känsliga, vårdande, barnsliga egenskaper, medan många kvinnor förtränger vrede och förpassar påstridiga, kraftfulla krigaregenskaper till sin skugga. Antisociala individer lever ut egenskaper som samhället avvisar, medan de förnekar sina rädda, förvirrade, sårbara och till och med medkännande egenskaper i tron att dessa tyder på svaghet.

Allting innehåller sin motsats. Clowner och komiker har en sorgsen, cynisk sida, rara personer har en vresig skugga, inuti en pessimist finns en hoppfull optimist, skrapa en puritan på ytan och du hitar en hämningslös njutningsmänniska som tigger om sex och choklad. Ditt inres sanning är denna : Du innehåller allting, högt och lågt, helgon och syndare, moralist och vällustig. Och vad är fel med det. Borde vi inte ta till oss det positiva och undvika det negativa, klamra oss fast vid det goda och sky det som är ont ?

Att titta på sitt inre handlar inte om att bjuda djävulen på middag eller låta de negativa egenskaperna eller impulserna påverka ens uppförande. När man har sett sin mörka sida kan man göra ett tydligare val beträffande sitt uppförande. Vetskapen om att jag har en lat sida hjälper mig att medvetet leva mig in i mitt arbete, istället för att ge efter för min tendens att undvika det som är jobbigt.

Det är du ingen annan som har byggt muren mellan dig och fullständig frihet. Det finns inga andra begränsningar än de som du själv har satt upp. De finns endast i din tankeprocess, inte i ditt inre sinne. Dina begränsningar är dina egna, inte andras. Är du en person som vägrar att pröva dina vingar ? Eller ?

Lev ett gränslöst liv och du spränger ramar, som annars hindrar dig från att leva fullt ut. Du kan allt om du själv vill ! Kan du drömma det, kan du göra det ! Tacka din inre vägledning för att den hjälper dig.

Vi människor har en massa felaktiga antaganden. Detta har med inbillning att göra. Vi kan inbilla oss en massa saker som inte har någonting medverkligheten att göra och som begränsar oss. Vår fantasi kan användas positivt konstruktivt.

För en del människor har personlig tillväxt blivit ett ändlöst självförbättrings program, de arbetar på att utveckla en trevligare, gladare, tryggare personlighet. Många med låg självaktning känner sig osäkra därför att de har byggt sin aktning på en listigt konstruerad mask, resultatet blir inte självaktning utan självbildsaktning. Till och med talangfulla, rika, framgångsrika människor förblir rastlösa, ångestfyllda och osäkra om de gömmer sig bakom en social mask. Vi vinner självaktning genom att vara sanna och medkännande med oss själva, vilket vi är när vi ser och accepterar både vår ljusa och vår mörka sida. Att omsluta sitt inre är en av de mest kraftfulla förändringar en människa kan genomgå.

Man kan inte bli eller ens acceptera sig själv förrän man känner sig själv. När man väl känner, accepterar och blir sig själv, accepterar och lever man i harmoni med andra.

När du accepterar dig själv som du är kommer du att finna viljan att acceptera din partner, dina föräldrar, dina barn och dina vänner som de är. Världen blir en stor " kom som du är fest". Paradoxalt nog öppnar acceptansen att ta till dig ditt inre och din värld vägen till förändring. Du börjar inse hur tröttande den sociala fasaden kan vara. Med den insikten blir livet en rofylld möjlighet att växa i stället för en flykt undan underlägsenhet, du fortsätter att göra framsteg utan något att bevisa. Du blir mer av den du är.

Verkligheten är en dubbelheternas dans, natt och dag, ljus och mörker, högt och lågt. Naturligtvis är det mycket trevligare att begrunda sitt ljus, sina hopp och sina drömmar än att utforska sin mörka sida. Så varför öppna Pandoras ask ? Om det finns delar av en själv man inte tycker om varför väcka den björn som sover ? Eftersom det inre är det man helst undviker, kan tanken på att omsluta den tyckas vara en uppgift man helst ägnas sig åt senare i livet.

Ljus har alltid varit populärare än mörker. Trots att det inte är det trevligaste och det lättaste att utforska och lysa upp sitt inre kan det till sist visa sig vara en av de mest omdanande. Det kan leda till självkännedom, medkänsla, förlåtelse, frihet och äkthet. Skälen till att innesluta, acceptera och lysa upp sin mörkare sida är många:

* Du blir hel. Genom att ta till dig dina inre egenskaper får du tillgång till en större repertoar av känslor, tendenser, drifter och egenskaper, hela skalan av mänskliga möjligheter, höga som låga. När du blir hel i dig själv för du med en självständig helhet till alla relationer och kommer därför att söka en hela och balanserad partner.

* Du blir sann. De flesta av oss har problem med att uppskatta antingen ljuset eller mörkret Det här handlar inte om att fokusera på goda eller dåliga sidor, det handlar om att bli sann. Genom att lysa upp ditt inre återkräver du också ditt ljus. Innan du har inneslutit hela vidden av din mänsklighet, klokhet och dårskap, förblir du av en vag känsla av att du inte existerar till fullo, att du vågar avslöja bara en del av dig själv för omvärlden. De flesta av oss är rädda för att andra människor ska förkasta oss om de verkligen lär känna oss. Så vi visar oss för världen i smådelar. Men när man en gång ser och accepterar sitt inre finns det inget kvar att dölja. Man återfår barndomens äkthet, lockelse och charm.

* Du återfår kontrollen över ditt liv. Ditt inre är definitionsmässigt det man ännu inte har sett. Det är det man inte ser som kan såra eller kontrollera en, för det man förnekar kan dyka upp på destruktiva sätt. Man lyser upp sitt inre genom att låta förnekande karaktärsdrag, som aggressivitet eller våldsamhet, få konstruktivt utlopp och frigörelse, till exempel genom idrott eller kamsporter. En högst ärlig person med en oärligt inre kan hitta på fantasifulla historier för barn eller bli författare eller skådespelare. Man behöver inte förneka eller tränga undan delar av sig själv som är oärliga eller sexuella för att bli en god samhällssjäl, man måste bara se till att inte väcka liv i dem. Man behöver inte förneka sin ovänliga sida. Erkänn den och handla vänligt. De som däremot arbetar överdrivet hårt för att vara goda eller kanske bara känna frid, kommer förmodligen, genom att förneka varje fragment av en dålig sida, att uppleva att den dyker upp på besvärande sätt.

* Du blir mer medkännande. När jag lärde känna mitt eget oansvariga, lata, omogna, själviska, oärliga, svaga, hänsynslösa, manipulativa jag, blev det svårare att fördöma andra. Många av oss undviker, pekar finger åt eller har på ett annat sätt låga tankar om dem som försöker vara något de inte är, tills vi upptäcker att vi har gemensamma svepskäl och rädslor. Att arbeta ned sitt inre handlar inte om att ge självkritik, att avslöja sig själv som man avslöjar en tjuv på natten. Klander driver bara de dolda egenskaperna djupare ner i förnekandets grotta, som en skrämd björn. Välkomna istället ditt inre. Utforska din mörka skog, lys upp den med ett medkännande brytjärn istället för att hugga dig fram med ett fördömande svärd.

* Du frigör energi och uppmärksamhet som tidigare bundits upp i försvaret av en idealiserad självbild. Känner du redan dig själv ? Har du gått ner under personlighetens och självbildens fernissa och sett genom relationernas spegel. Kan du i så fall erkänna, ens för dig själv:

"Jag är renlevnads och en vällustig, jag är arrogant, självisk, dum, hycklande, girig, hänsynslös, pretentiös, fördomsfull, rasistisk, chauvinistisk. Det är inte allt jag är, men det är en del av den jag är." Efter att ha mött och omslutit ditt inre kommer du att ha mindre att försvara hos dig själv eller att fördöma andra.

* Du röjer vägen för din livsinsikt i vardagen. Innan du har sett dina egna mörka platser är du som en person på en maskerad, som blir kär i någon annans mask utan att ni någonsin möts hjärta mot hjärta. Genom att vända dig från ditt mörker vänder du dig också från ditt ljus. När du en gång har sett vad som finns att se och du känner din verklighet, är du bättre förberedd att omsluta ditt inre.

Metoder för att känna dig själv

Om ditt inre är okänt för ditt medvetna sinne, dold i det undermedvetnas labyrintliknande härva, hur ska du då kunna hitta den och dessutom ta den till dig ?

Meditation

Meditationen är inte bara ett bra sätt att få insikt i det egna sinnet, den erbjuder också an av de grundläggande metoderna för att bli bekant med sitt inre. När man sitter och mediterar avslöjas, precis som när man drömmer, innehåll ur det undermedvetna som man gömmer för världen och för sitt eget medvetande. Bekännelse är bra för själen och meditation är ännu en form av bekännelse. Under meditationen stiger ditt inres tankar upp från platser av mörker och ljus till medvetandets yta för att där noteras och släppas utan någon bindning. Den sanning du fruktar ska förinta dig är den sanning som kan befria dig.

Observera dig själv tillsammans med andra

Dina relationer och ditt utbyte med andra, i synnerhet i känslomässigt laddade relationer, avslöjar mycket om ditt inres sida. Genom att observera vad det är hos andra som mest stör eller irriterar dig, just de egenskaper du ivrigast skulle förneka om du anklagades för att besitta dem, kommer du att upptäcka formerna av ditt eget inre.

Ditt inre lever ett hemligt liv, den väcker liv i krafter, drifter, obemärkta känslor, undertryckta roller som skriker efter att få uttryck. När du lyser upp dessa delar kan du kanalisera deras uttryck positiva konstruktiva sätt.

Drömmar

Drömmar är ditt inres lekplats. I drömlandskapet uppehåller sig ditt inre och avslöjar sig genom sitt eget rika lager av kodade, symboliska bilder. När du söker i minnet efter ledtrådar till ditt inre , kom ihåg att varje symbol och varje person som dyker upp i en dröm, är en aspekt av drömmaren. Modern, fadern, främlingen, helgonet, vampyren, clownen, häxan, vargen, ormen, brottslingen, prinsessan och andra arketyper är alla aspekter av ditt inre, av ditt andra jag.

Skriva, agera och måla

När du skriver dagbok, målar en tavla eller agerar på scenen kan du fritt uttrycka allt du tänker eller känner, öppna kanaler mellan det medvetna och det undermedvetna. Du blir dina egna mångfasetterade karaktärer i ditt livs roman eller teaterpjäs.

Hitta din jämvikt

Var och en av oss består av två sinnen, som två personer i en roddbåt, den ene vetenskapsmannen och den andre mystiker, en socialdemokrat och en moderat, en är rik och den andre fattig, en man och en kvinna, en idealist och en pragmatiker. Det mänskliga medvetandets dubbelnatur ger upphov till en dragkamp mellan motsatta värderingar. Into desto mindre måste dessa aspekter lära sig att samarbeta om vi ska nå fram till att bli hel som människa.

Linser eller verktyg för insikt

Ett sätt att nå sitt inre är att använda en lins för att iaktta sig själv. I spelet mellan polära motsatser har vi en tendens att värdera en sida högre än den andra. Modellen av följande nio polariteter upptecknades först av professor Oscar Ichazo, en briljant andlig lärare i vår tid. Granska följande nio polariteter noga, de ger nycklar till en upplyst förståelse av ditt inres hemligheter:

Inuti varje puritan finns en hedonist, inuti varje hedonist finns en puritan, den ene förnekar den andre.

Inuti varje självsäker tupp finns en osäker kyckling, inuti varje kyckling finns en tupp, den ene nedvärderar den andre.

Inuti varje arbetsmyra finns en latmask, inuti varje latmask finns en arbetsmyra, den ena avundas i hemlighet den andre.

Inuti varje flockdjur finns en ensamvarg, inuti varje ensamvarg finns ett flockdjur, den ene föraktar den andre.

Inuti varje allvetare finns en frågeställare, inuti varje frågeställare finns en allvetare, den ene saknar tålamod med den andra.

Inuti varje