Med självkänsla menar jag en människas medvetenhet om vem hon är samt att hon vet vad hon vill och inte vill, och sin förmåga att följa en egen linje och våga visa vem hon är. Detta innebär att jag har bra självkänsla. Detta innebär också: att andra människor vet vem jag är och kan reagera på mig som jag är. Vet du vilken du är och vart du är på väg ? Med självkänsla menar jag också att jag som människa har ett egenvärde, att jag är värd någonting som den jag är. Självkänsla innebär att känna sig älskad, omtyckt och accepterad som den jag är.

Att veta vem jag är + Att visa vem jag är 

Att veta vem jag vill bli + Att veta vart jag är på väg. 

• Att känna att jag är någon, att det jag gör, tänker bottnar i den jag är. 

• Att veta vem jag är och ta ansvar för mitt handlade, utan att ensidigt styras av omgivningens gillande

• Att leva i nuet utan att bindas av traditioner, men med förmåga att använda och utveckla generationers kunskaper och erfarenheter. 

• Att göra det som känns riktigt utan att kasta ängsliga sidoblickar på omgivningens förväntningar, inför det jag gör. 

• Att inse att jag inte kan vara bra på allt, att jag inte har tillräckliga kunskaper om en del saker. 

• Att inte bli rädd för min egen osäkerhet utan istället visa den. 

• Att acceptera mina svaga sidor och arbeta med dem, eller

leva med dem, allt efter vad jag bestämmer mig för. 

• Att bottna ända in i sitt innersta. Att känna en inre

trygghet. 

• Att kunna vara ledsen glad, orolig harmonisk, 

• Att veta vem jag är, och veta vad jag vill. 

• Att äga mitt beteende, Att jag är självständig 

• Jag finns till, Jag är unik, Jag är trygg

Självkänslan är grundläggande, den är din bas eller ditt fotfäste. En människa som har bra självkänsla har en egen inre kraftkälla som bär henne genom livets olika skiften. Hon har förmåga att ha djupa och nära relationer och har som person tydliga konturer. Hon har förmåga att hitta sin egen nisch och att använda sin kompetens eftersom hon inte hämmas av inre blockeringar. Hon uppfattar sig själv som en unik person som har ett värde bara genom att finnas till. Hon har inget behov av att gå in i symbiotiska relationer eller att använda projektioner på ett överdrivet sätt.

Självkänslan har stor betydelse när det gäller att fullt ut utnyttja sina resurser. Ett god självkänsla medför att du känner dig fri, stark och törs satsa. En god självkänsla utvecklas genom positiva upplevelser i givna situationer. Under hela din livstillvaro är det därför viktigt att skaffa sig många positiva erfarenheter.

Mål som man uppnår, situationer som man lyckas i, samt umgänge med andra i en trygg miljö är faktorer som bidrar till att utveckla självkänslan. Man kan säga att trygghet är en väsentlig grundval för självkänslan .

Det betyder mycket att du accepteras för den du är och att det accepteras om du gör fel. Att andra tror på dig påverkar i hög grad din egen tro på dig själv. I alla sammanhang är det därför inte bara resultatet i sig som avgör effekterna på självkänslan utan lika mycket hur du själv och andra värderar din insats. Självkänslan varierar från situation till situation, beroende på hur trygg du känner dig inom den aktivitet du håller på med. Det är därför inte helt fel att säga att du har olika «slags» självkänsla.

Ett god självkänsla skapar en inre säkerhet. En människas självkänsla varierar som sagt med den situation som vederbörande befinner sig i. Blir han eller hon nervös eller ängslig går det ut över självkänslan och leder till att energi går förlorad. Det är därför viktigt att förhindra att du hamnar i denna sinnesstämning.

Genom din fokusering kan du styra din sinnestämning och genom en god miljö, trygghet, sammanhållning och ömsesidigt förtroende blir din självkänsla stabil

Om du försöker vara någon annan än du är, kommer du aldrig att känna dig nöjd med dig själv. Ju större skillnaden är mellan den du är och den du vill vara desto sämre blir din självkänsla. Om du vill vara någon annan än den du är skuldbelägger du dig och stannar i din utveckling. Ett sätt att öka sin självkänsla är att börja fundera över vad du kan och inte kan, vill och inte vill, vem du egentligen är och har förmåga att vara.

Din självkänsla bör vara i samklang med din kompetens. Om självkänslan är större än vad som motiveras av kompetensen, kan det få negativa följder på din självkänsla. Om du anpassar dig till dig själv ökar din självkänsla.

I dagens samhälle är det svårt att skapa sig en god självkänsla, då vår självkänsla ofta skapas genom det materiella, vad vi har för saker, samt var vi bor och vad vi har för yrke. Det innebär att vi har bara en påklistrad självkänsla utan att känna efter vilken vi är under fasaden, då det är enklare att bara följa med och inte gå sina egna vägar. Att befinna sig i sin trygghetszon, där vet vi vem vi är, vilken status vi har, istället för att utvecklas till den människa vi verkligen är under skalet. Vi är egentligen inga levande människor utan marionetter som bara lever efter vad arbetet, skolan, arbetskamrater, kompisar, reklamen, grannarna, släkten samt hur all annan påverkan anser att vi ska vara. Vi har egentligen inget eget liv.

Varför inte gå ifrån slentrianen och skapa ett eget liv. Lev inte ditt liv bara efter omgivningen krav och skapade standard. Om du känner att du inte är någon, genom att andra människor tycker och tänker åt dig. Då måste du börja tänka och känna efter, vad du verkligen vill göra, känna, tänka utan att vara rädd för att andra ska ogilla dig.

En av de viktigaste förutsättningarna för att du överhuvudtaget skall kunna utvecklas och åstadkomma några förändringar i livet är att du har en realistisk självkänsla, det vill säga en klar uppfattning om dina möjligheter. De flesta av oss har emellertid många olika mentala blockeringar och spärrar som hindrar oss och leder till att vi bara blir skuggor av våra «möjliga jag ».

Ett stort hinder för utveckling är problemet att inte våga. Mina erfarenheter som idrottsledare och i mitt arbete med och ungdomar har lärt mig att problemet med att inte våga är det mest vanliga hindret för utveckling. Att inte våga är nära förknippat med att ha en dålig självkänsla. Jantelagens «Du ska inte tro att du är nå´t!» har stort inflytande på människors sätt att se på sig själva och andra i Sverige. Många människor har en mycket sämre självkänsla än vad de borde ha.

Vi utsätts ofta för motsägelsefulla värderingar. Vi skall vara bäst för att bli något, annars duger vi inte. Samtidigt får vi inte sticka upp och utmärka oss, för «Du ska inte tro att du är nå´t!» Många känner sig därför otillräckliga och vågar inte pröva sin förmåga. Detta är ett så vanligt problem att jag vill påstå att det i vårt samhälle finns en kollektiv dålig självkänsla. I många sammanhang när jag jobbat med barn och ungdomar har jag upplevt att de tidigt präglas av attityden att det är fult och skrytigt att tycka om sig själv. Samtidigt kräver många att barnen ska vara bäst, hävda sig och vara duktiga för att räknas. Detta leder till att många sätter likhetstecken mellan bra prestationer och ett stort egenvärde.

Prestationsprincipen att bara de mätbara resultaten räknas, leder till att lusten undertrycks. Det är genom att vara duktig och snäll och genom att underkasta sig samt lyda, utan att visa känslor eller att kräva något för egen del, som individen blir accepterad. Kraven på höga prestationer innebär att många bär på en mer eller mindre konstant känsla av att inte duga.

Ett allt för hårt drivet prestationstänkande kan leda till att du får en prestations självkänsla. Med den synen på dig själv blir ett misslyckande förknippat med starka olustkänslor. Du väljer då kanske att dölja din bristande självkänsla med överdriven självhävdelse. Hos den självhävdande människan är osäkerheten tecken på svaghet, «han är för känslig», «hon pallar inte för trycket» osv. Att visa osäkerhet är att bli avslöjad. Denna falska säkerhet är mycket bräcklig och kräver att du ständigt är på vakt för att ha läget under kontroll. Att ha en prestations självkänsla leder därför ofta till sämre prestationer.

Att ha en prestations självkänsla leder därför ofta till sämre prestationer. Om vi i för hög grad bara värderar prestationen kommer vi att bli rädda för att misslyckas. Detta leder till att vi inte vågar försöka. Om vi inte vågar försöka, hur ska vi kunna bli bättre. Alla vill känna att vi är någon, att vi är omtyckta och accepterade som vi är. Med alla våra tillgångar och brister, oberoende av alla prestationer, har vi rätt att känna uppskattning för den vi är.

En människa med en stark självkänsla ser osäkerheten som en fruktbar utgångspunkt för att söka nya kunskaper. För att våga vara osäker måste du ha en trygghet baserad på en stark självkänsla. En människa med stark självkänsla ser också osäkerheten som en utvecklingsmöjlighet. Den som däremot har en svag självkänsla är ofta rädd för att visa sin osäkerhet. Många väljer då att spela en roll för att undvika att avslöja sin osäkerhet och agerar då genom :

• Att söka fel hos andra.

• Att vara fördömande.

• Att inte vara påträngande

• Att ge intryck av att inte behöva andra.

• Att visa undergivenhet.

• Att visa överdriven anpassning.

• Att inta rollen som den duktige och starke.

Detta förhållningssätt tror jag har sin orsak i att en person inte accepterar vissa sidor hos sig själv. Många inre spänningar släpper när du vågar vara dig själv och känner dig accepterad som den du är med alla tillgångar och brister. Generositet, tolerans och accepterande är nyckelord som jag tycker beskriver ett klimat där människor kan öka sin egen och andras självkänsla. Ett sådant klimat ger människor möjlighet att både vara självständiga och solidariska.

Alla vill känna att vi är någon, att vi är omtyckta och accepterade som vi är. Med alla våra tillgångar och brister, oberoende av alla prestationer, har vi rätt att känna uppskattning för den vi är. Den bild vi har av vår självkänsla har i hög grad formats av både negativa och positiva reaktioner som riktas mot mig från andra. Om sådana reaktioner upprepas ofta, gör vi dessa snart till våra egna.

Under vår uppväxt påverkas vi av omgivningen som både gynnar och hämmar våra möjligheter att erövra en positiv självkänsla. Ingen människa är född med en negativ bild av sig själv. Våra bilder är något vi fått på vägen fram genom livet. Detta påverkar också förmågan att ta emot beröm, gillande och uppmuntran. Vår självkänsla har stor betydelse för hur vi reagerar på andra människor.

Din självkänsla börjar skapas när du föds. Du upptäcker världen genom dina fem sinnen att se, känna, höra, lukta och smaka. Alla sinnen är med. Erfarenheterna av ting och situationer växer hela tiden. Sakta växer en bild fram hos dej. Denna bild är början till din självuppfattning. Den skapas av de egna upplevelserna. Du speglar dig också i omgivningens och föräldrarnas positiva och negativa reaktioner. En positiv eller negativ bild av hur min omgivning uppfattar mig växer fram. Det blir till en självuppfattning som inte justeras förrän den motsägs. Det sker genom att du själv börjar reflektera över hur du uppfattar dig själv till skillnad från andras uppfattning. Det sker också genom att du byter miljö, träffar andra människor som ger andra bilder.

I upplevelsen av mig som människa bär jag på två bilder, min egen bild och omgivningens bild av mig = skuggan. Skuggan är omgivningen bild av mig förr och nu. Den har formats och formas av den miljö, det samhälle och de människor som fanns och finns omkring mig. Familjen, kamraterna formar och ger en bild av det som jag är. Skuggan formas genom förväntningar som ställs på mig om hur jag ska vara.

Lever jag mitt liv efter omgivningens bild kan effekten bli att jag försätter mig i en glasbur. Jag tillåter mig inte att skaffa mig bredare erfarenheter. Om dessa uppfattningar upprepas ofta, kommer jag att tro att de är sanna. Att det är sådan jag är utan att medvetet undersöka om de är riktiga med mina egna ögon sett. Jag lägger mig till med en yttre självkänsla genom att jag tror:

DÅ BLI RESULTATET ATT

• Att den sitter i mina kläder, märkeskläder

• Att den sitter i mina saker som jag omger mig med.

• Viktigt att jag säger det «rätta» sakerna.

• Viktigt att jag gör det «rätta» sakerna.

• Jag tål inte att visa min osäkerhet.

• Jag utnyttjar andra.

• Jag hävdar mig på andras bekostnad.

• Viktigt att jag inte beter mig fel.

• Jag känner en inre osäkerhet.

• Jag känner en inre osäkerhet.

• Jag vågar inte vara spontan.

• Jag skaffar mig rätt mobiltelefon m.m.

• Jag har inga egna åsikter.

• Jag är beroende av andra.

• Jag jämför mig ständigt med andra.

För att göra vår värld «säker», «trygg» och «hemmastadd» har vi skapat ett standardiserat beteendemönster som befrämjar detta status quo. Det är vårt sätt att göra oss en begriplig bild av vår omvärld och självfallet finns det ett behov av att objektivera vår verklighet på något sätt, men kom ihåg att överdriven anpassning är en fälla ur vilken själen inte kan fly.

«Det krävs en rejäl portion självkänsla för att någon ska ta sina

inre resurser i anspråk för att avgöra vad de vill, och när de inte

har denna självkänsla, använder de den enda andra standard som

finns tillgänglig – jämförelsen med andra, som praktiskt taget alla

är villiga att använda, eftersom den är så effektiv när det gäller att

få folk att falla in i ledet.» 

Dr Wayne W Dyer, Pulling your Own strings.

Dr Dyer talar om fenomenet «ständig jämförelse». Jag tycker att det fångar det sätt på vilket vi ofta tar till oss tanken på en jämförande skala för självvärde. Det ligger en svag men falsk säkerhet i vårt sökande efter modeller utanför oss själva. Vi kanske frestas av lyxen med begränsat beslutfattande och lockas av myten om att ifall vi bara använder den och den produkten så kommer vi också att se lika eleganta ut / bli lika säkra / låta lika intelligenta… som vem då ? Smart / förtjänt av något / säker / vacker/ lycklig / framgångsrik / misslyckad… etc. ?. ingen annan kan vara inuti dig. Ingen annan kan uppleva din tillfredsställelse med dig själv ( eller brist på den ).

Bara du själv vet hur det är att vara du. Om du söker utanför dig själv i jakten på ett jämförande, förnekar du effektivt dina egna beslutsfattande krafter och därigenom förnekar du ditt unika arv din egen speciella plats här på jorden. Varje gång du jämför dig själv med någon annan misstror du din egen förmåga att fatta riktiga beslut. Du handlar utifrån ett offerrelaterat medvetandetillstånd och din självkänsla är dålig och kommer att fortsätta att bli sämre.

När våra sinnen, vår kropp, vår själ och våra känslor inte harmoniserar med varandra resulterar detta i dålig självkänsla. Vi blir offer för omständigheterna och styrs av bitterhet, vrede och skuld. Vår kommunikation med andra är inte längre öppen och ärlig, vi saknar självrespekt och kan därför inte respektera andra. Vi lär oss att undertrycka de problem och känslor som vi inte kan acceptera och hantera.

Det största hindret för utveckling är förknippat med dålig självkänsla. En känsla av att inte räcka till. En ofta stressad förälder eller en kritisk lärare som uttrycker sig negativt kan få dig att känna dig hopplös, omöjlig att älska, värdelös. Kärleksfulla och stödjande personer ger trygghet. Det finns olika sätt att få balans i det vi kallar självkänsla, självtilliten eller jaget. God självkänsla innebär att känna sig älskad, omtyckt och accepterad som du agerar och är som människa.

Den som har en bra självkänsla vågar göra och prova nästan vad som helst. Det är inte hotfullt för ens välbefinnande med ett misslyckande. «Jag är omtyckt ändå». En sån här person har goda förutsättningar att lyckas med det hon provar på och det leder i sin tur till ännu större trygghet och välbefinnande.

Självkänsla och självförtroende är inte samma sak. Självkänsla ger upphov till självförtroende men vi kan verka säkra på ytan utan att ha självkänsla. Med bristande självkänsla följer lätt beroende av andra, osäkerhet om den egna förmågan, blyghet och bundenhet.

Självkänslan är också en sammanfattning av hur du ser på och värderar dig själv. Du blir det du tänker, våra inre bilder styr vårt beteende långt starkare än din medvetna vilja De inre bilderna styrs av ditt undermedvetna. Det undermedvetna präglar också den uppfattning du har av dig själv och de resurser du tror dig ha. Du skapar dig en föreställning om verkligheten som styr ditt handlade. Den bilden blir i sin tur så integrerad med din personlighet att du inte kan skilja mellan orsak och verkan, du tror benhårt på din egen självkänsla. När den bilden är övervägande negativ får du också en selektiv och begränsad tro på din egna resurser, du får en dålig självkänsla.

Men vi kan stoppa denna negativa nedgående spiral där vår självkänsla blir allt sämre. Du kan skapa din egen starka självkänsla. Genom olika övningar och genom att besvara frågor om dig själv, lär du dig hur du kan skapa inre harmoni och bli kvitt gamla begränsade tankemönster och beteenden. Din förmåga att kommunicera och fatta beslut förbättras i takt med att din självkänsla ökar. Du lär dig att agera kreativt, hantera kritik och att kunna säga nej utan att få skuldkänslor.

Men tryggheten i dig själv måste växa inifrån. För att den skall få grogrund behöver du medvetet uppleva dig själv i olika situationer. Ta reda på hur du vill vara och vad du vill göra med ditt liv.

Det vill säga göra konturerna av jag bilden tydligare. Ibland skiljer sig bilderna åt. Skuggbilden kan vara starkare än jag bilden. Ibland stämmer de väl överens. Om skuggan är tydlig i konturerna medan jagbilden är oklar, du uttrycker inte dina egna åsikter eller talar om för andra vem du är då har du låg självkänsla.

Du behöver bottna i dig själv dvs. ha en tydlig jag bild för att kunna ge uttryck åt egenskaper som :

Egenvärde kan inte verifieras av andra. Du har ett eget värde för att du själv säger det. Om du är beroende av andra för ditt värde så är det andras värde. 

KÄNNA EFTER VAD DU KLARAR,

GILLAR, TYCKER OM

SJÄLVSTÄNDIGHET, FRIHET,

VITALITET, TRYGGHET

FYSISKA, INTELLEKTUELLA, SOCIALA,

EMOTIONELLA KÄNSLOR

Du har en åsikt om din förmåga inom musik, sport, konst, teknik, litteratur osv. Dina självporträtt är lika många som dina aktiviteter, och genom alla dessa beteenden finns hela tiden DU, den person som du antingen godtar eller avvisar.

Ditt egenvärde, den där vänlige alltid närvarande skuggan, din rådgivare när det gäller personlig lycka och personligt herravälde, måste kopplas loss från de olika bilder du skapar av dig själv. Du finns till. Du är en människa. Det är allt du behöver. Ditt värde fastställs av dig själv och utan att det behöver förklaras av någon annan. Och din värdighet, något givet har inget att göra med ditt beteende eller dina känslor. Du kanske inte tycker om ditt beteende i ett givet ögonblick, men det har inget som helst med ditt egenvärde att göra. Du kan välja att för alltid vara värdefull för dig själv, och sedan gå vidare med uppgiften att arbeta på dina bilder av dig själv.

För att besvara dessa båda frågor måste du med stor sannolikhet hänvisa till din egen historia, till ett förflutet som du redan genomlevt, men till vilket du utan tvivel är fast knuten, och från vilket du finner det svårt att fly. Vilka är dina självbeskrivningar? Är det prydliga små etiketter som du samlat på dig genom livet? Har du en hel låda full med jag definitioner som du regelbundet använder dig av? Det kan inkludera etiketter som: 

Hur beskriver du dig själv?

• Jag är nervös.

• Jag är blyg.

• Jag är lat.

• Jag är omusikalisk.

• Jag är klumpig.

• Jag är glömsk osv.

Och en hel katalog med andra «jag är» som du använder dig av. Du har antagligen också många positiva «jag är» Dessa ska inte behandlas här eftersom avsikten är att hjälpa dig växa, snarare än att applådera dig för de områden i ditt liv där du fungerar effektivt. Jag beskrivningar är inte i sig olämpliga, men de kan användas på ett skadligt sätt. Själv handlingen att sätta etiketter kan hämma tillväxt. Det är lätt att använda en etikett som ett rättfärdigande att förbli densamme.

Sören Kirkegaard skrev :

«När du väl sätter en etikett på mig, så utplånar du mig.»

Då en individ måste leva upp till en etikett, upphör jaget att existera. Samma sak gäller etiketter som man sätter på sig själv. Du kan utplåna ditt eget jag genom att identifiera dig med dina etiketter, snarare än med dina slumrande möjligheter till tillväxt. Alla etiketter på det egna jaget kommer från en individs historia. Men det förflutna är, som diktaren Carl Sandburg en gång sa, «En hink med gammal aska.» Kolla dig själv för att se i vilken utsträckning du är kedjad vi ditt förflutna. Alla jagnedgörande «Jag är» är resultatet av bruket av dessa fyra neurotiska sentenser:

Där är de i en enda prydlig liten förpackning. Kopplingarna som hindrar dig från att växa till, förändras och göra ditt liv, från och med det här ögonblicket och framåt – vilket är allt liv du har, nytt spännande och fyllt av den «nu» tillfredsställelse som det ger att leva i det nuvarande ögonblicket.

Andra människor äger inte ditt beteende. Du äger det. Att äga sitt beteende är kanske det mest väsentliga för en människa med självkänsla. Att tillskriva omgivningen barn, män, mamma, pappa, kompisar, lärare, arbetschef, mitt beteende gör att jag inte låter mig själv upptäcka att jag själv faktiskt kan vara en annan människa än omgivningen förväntar sig.

• «Typiskt mig.»

• «Jag har alltid varit sådan.»

• «Jag kan inte hjälpa det.»

• «Det är min läggning.» osv.

En människa med god självkänsla är ledsen eller glad, orolig eller harmonisk, men hon vet vem hon är, hon vet vad hon vill. Hon behöver inte bevisa sin säkerhet, den finns där och den är självklar. Hon vet att hon ständigt förändras. Självbilden gör henne trygg, så trygg att hon kan släppa det skydd av yttre säkerhet som annars kontrollerar så många människor.

När du utvecklar ditt andliga jag lär du dig att lita på din intuitiva medvetenhet. Denna medvetenhet skapar klarhet i tankarna och lyser upp de områden där du skapat blockeringar för din fritt flödande energi. Den belyser beteendemönster som inte längre är de rätta. Du kommer att börja se både var och hur du måste förändras. Dina fysiska handlingar kommer alltså att förändras genom din ökande tilltro på dig själv, det kommer att bli lätt att fatta beslut och handla spontant och detta kommer att innebära att du blir mer effektiv. Dina självvärdeskänslor kommer att stärkas och det kommer att återspeglas på alla områden i ditt liv personliga relationer, hälsa och arbete.

Att komma underfund med vem jag vill bli och vart jag

är på väg samt öka min förmåga att stå för den jag är.

Begränsas av: 

1. Vanan att göra en sak lika från gång till gång.

2. Behovets styrka.

3. Erfordrad egen ansträngning. 

DET HANDLAR OM ATT 

• Våga bli sig själv.

• Vilja bli sig själv.

• Se sin förmåga.

• Anpassa sig till sig själv.

Jagsvaga människor reagerar ofta konstaterande och flyktinriktat. Jag starka människor reagerar ofta analytiskt och har lättare för att se aktivitet och förändring som en ny möjlighet.

Den som har en bra självkänsla vågar göra och prova nästan vad som helst. Det är inte hotfullt för ens välbefinnande med ett misslyckande. «Jag är omtyckt ändå». En sån här person har goda förutsättningar att lyckas med det hon provar på och det leder i sin tur till ännu större trygghet och välbefinnande. Ta reda på hur du vill vara och vad du vill göra med ditt liv.

En människa med god självkänsla är ledsen eller glad, orolig eller harmonisk, men hon vet vem hon är, hon vet vad hon vill. Hon behöver inte bevisa sin säkerhet, den finns där och den är självklar. Hon vet att hon ständigt förändras.

Självbilden gör henne trygg, så trygg att hon kan släppa det skydd av yttre säkerhet som annars kontrollerar så många människor. Jag behöver inte bevisa min säkerhet, den finns där och den är självklar. Jag vet att jag ständigt förändras. Självkänslan gör mig trygg, så trygg att jag kan släppa det skydd av yttre säkerhet som annars kontrollerar så många människor.

För att bygga upp och stärka din självkänsla, kan du göra på flera sätt om du tvivlar på dig själv eller din förmåga, fokusera då tankarna på dina starka sidor, dina positiva insatser, dina bästa upplevelse och dina personliga segrar.

 

FÖR ATT MÅ BRA BEHÖVER DU

  • Tycka om dig själv, känna att du duger.
  • Ta ansvar för dig själv och dina beslut.
  • Ge och ta ärlig kritik.
  • Förändra saker till det bättre.
  •  Kunna säga nej.
  • Kunna ta emot beröm.
  • Kunna stå för att du är bra på något.
  • Känna att det betyder något att du finns till.
  • Något meningsfullt att göra.
  • Ha tid både för dig själv och för de som står dig nära.
  • Ha humor och även kunna skratta åt dig själv.
  • Kunna se och försonas med dina sämre sidor.
  • Kunna säga ja, unna dig själv något riktigt bra.
  • Kunna lyssna till din intuition.
  • Få tala med andra om det som är viktigt i livet och få gensvar.

ÖKA KUNSKAPEN OM DIG SJÄLV.

  • Ta tag i möjligheterna runt omkring dej.
  • Öka kunskapen om hur du fungerar.
  • Du behöver förstå hur din personlighet tog form.
  • Varför känner du det positiva och det negativa inom dig.
  • Hur fungerar låsningarna inom dig.
  • Du behöver förstå hur du hur bär dig åt för att stanna kvar i negativa och hindrade mönster för att veta hur du ska släppa dom.
  • Du behöver lära dig att sortera dina upplevelser så att du ser vad som har med dig själv att göra och vad som är andras reaktioner.
  • Öka medvetenheten om hur du med tankens hjälp styr dig själv mot eller från utveckling av dig själv.
  • Att du medvetet börja arbeta med din egen utveckling är att starta en resa.
  • Det krävs att du ger dig själv tillåtelse att ta hand om dig när det behövs och att sätta fart när det behövs.

 

BYGG UPP DIN SJÄLVKÄNSLA

  • Kom ihåg allt positivt som andra sagt om dig.
  • Tänk på allt som är möjligt om du bara tillåter dig att leva och agera på toppen av din förmåga.
  • Leta fram alla synliga bevis på ditt värde och din förmåga (t.ex. positiva upplevelser där du känt dig glad bidragit med något, gjort en fin prestation eller tänjt dina personliga gränser). Du skulle inte ha dessa erfarenheter, om du inte haft förmågan att göra något verkligt bra.
  • Ta dig tid att komma ihåg, tänka på och hålla utkik efter det positiva. Gör det till en daglig övning ( du måste kanske skriva ned dina tankar i början) tills du känner dig mer säker på din förmåga att uppnå dina mål.
  • Varför framhäva dina begränsningar (varför du inte kan något), när du Istället kan framhäva dina starka sidor (varför du kan) Ställ denna fråga i alla sammanhang:

träning, tävling, relationer, skola m.m. Om du verkligen vill göra något, tänk på vad det är som gör att du kan göra det och hur du vill göra det – och gör det sedan. Det finns inga fördelar med att framhäva dina svagheter eller säga till dig själv att du inte kan.

 

BYGG UPP DIN SJÄLVKÄNSLA

  • Alla situationer är inte idealiska, men du kan ändå göra ditt bästa, om du bara fokuserar på uppgiften och satsar. Ställ in siktet på att göra något positivt, sätt sedan fart och gör det!.
  • Alla har vi våra stunder av tvivel. Kom då ihåg att du har åstadkommit en hel del under allt annat än idealiska förhållanden tidigare. Fokusera dig sedan helt enkelt på att genomföra din uppgift. Du vet att allt du klarat en gång, är du kapabel att göra igen. Sluta att leta efter bevis på att du inte är tillräckligt bra, börja istället leta efter bevis på att du är tillräckligt bra.
  • Ta fram alla dina fördelar – din förmåga att fokusera, ditt engagemang, ditt synsätt, din uthållighet, din erfarenhet eller din öppenhet – och använd dem. Tänk på allt du upplevt som tydligt visar din förmåga att göra ditt bästa. Acceptera dina egenskaper och din förmåga och utveckla dem. Naturligtvis har du också och begränsningar, men om du fokuserar på dina starka sidor, blir de dominerande. Du bestämmer dig ju inte för att göra något orimligt – bara att leva och sträva mot mål som är förenliga med din förmåga.
  • En äkta självkänsla kan inte växa fram bara ur min omgivnings uppfattning om mig. Min egen upplevelse av mig själv är själva grogrunden för min självkänsla.

 

ÖVNING:

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV

Det här är en övning som bygger på associationer. Du kan lära dig en del om vad som är viktigast för dig och vad som upptar dina funderingar och oroar dig genom att göra övningen. Du kan också se var du skulle behöva bättra på din självkänsla och vad du egentligen tycker är roligt.

Övningen består av en rad ofullständiga påståenden. Fyll i dem snabbt utan att tänka efter för mycket, utan det du först kommer att tänka på, annars blir dina svar alltför styrda av dina medvetna tankar. Skriv ner det som först kommer för dig, hur dråpligt, tokigt eller sorligt det än verkar.

• Jag hoppas att:

• Jag tror att:

• Jag är glad att:

• Jag skulle vilja:

• Jag ser fram emot:

• Jag är bäst på:

• Jag är bra på att:

• Mest beundrar jag:

• Min favoritsysselsättning är:

• Min favoritmusik är:

• Jag är lyckligast när:

• Jag tycker inte om:

• Det bästa som hänt mig var:

• Jag vet inte om:

• Mitt favoritställe är:

• Jag blir arg när:

• När jag blir äldre ska jag:

• Jag har alltid velat:

• Jag undrar:

• Jag vet:

 

ÖVNING:

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV

• Det jag tror att mina vänner gillar hos mig är:

• Jag kan:

• Jag vill ändra på:

• Jag känner mig säker när:

• Jag är:

• Jag vill vara:

• Jag känner mig viktig när:

• Jag har lyckats:

• Jag önskar människor skulle:

• Jag håller på att bli bättre på att:

• Jag lärde någon att:

• Jag är inte rädd för:

• Jag ser mig själv som:

• Jag jobbar bäst när:

• Jag slappnar av när:

• Jag tycker det är svårt att:

• Jag känner mig maktlös när:

• Min favoritmat är:

• Mina älsklingskläder är:

• Jag brukade oroa mig för att:

• Jag gillar:

Till detta finns förstås ingen facit. Läs igenom vad du skrivit. Är det något du blir förvånad över och inte är glad över då är det bara och ändra på detta eller hur ?

 

ÖVNING:

30 SAKER SOM JAG TYCKER OM ATT GÖRA !

Att en bil går på bensin och att växter behöver sol för att leva är självklart för oss. Men vad är det som driver oss människor framåt? Vad är det som får oss att orka fortsätta leva, ta oss igenom motgångar och vara lyckliga emellanåt? Vad är det som driver dig? Vad får dig att vara lycklig och hoppa högt?

En viktig sak som driver oss är att vi gör något vi tycker om. Ofta tänker vi inte medvetet på vad det är. Har du gjort något du tycker om den här veckan Det är bra att se över vad det egentligen är som du uppskattar och hur ofta du gör just det. Det kan hjälpa dig att få mera lust med annat som du måste göra, må lite bättre och bli lite gladare och snällare mot andra. 

 

Ta ett stort papper. Ge dig själv 15 minuter. Skriv på pappret:

30 SAKER SOM DU TYCKER OM ATT GÖRA !

När du skrivit ner c:a trettio saker (sikta högt men var nöjd med det antal som du får ihop). Då kan du titta igenom din lista igen. Blev du förvånad över något? Har du kommit ihåg de små saker som du tycker om att göra också? Skriv dit dom nu om du kommer på några mera saker.

Välj sedan ut de tio viktigaste. Du behöver inte rangordna dom. Gör en ring runt dessa eller stryk under dom. Vilken av dessa skulle du vilja göra mer av Ha mer tid till? Sätt en stjärna efter dem.

Nu återstår det viktigaste, HANDLING ! Ge dig själv i uppgift att under den närmaste veckan, se till att du gör lite mer av minst hälften av de saker du satte en stjärna efter. När du provat detta märker du kanske att livet har blivit lite lättare att leva.