Vad styr ditt liv?

  • Gör du mycket av det du tycker om göra ?
  • Känner du att ditt liv har mening ?
  • Har du tillräckligt med tid för familj och vänner?
  • Kommer du hem från jobbet full av energi?
  • Har du tid att delta i saker som du tycker är värdefulla?
  • Har du tid över till dig själv för din egen utveckling ?
  • Lever du det liv du vill leva ?
  • Är varje dag precis som du vill leva ?

Om du svarar nej på minst en av ovanstående frågor och vill ändra på detta så måste du fortsätta att läsa det här kapitlet, vilket kommer att förändra ditt liv om du själv vill ! 

Många av oss drömmer om att kliva av ekorrhjulet för att leva ett enklare liv, ett roligare liv, ett liv med innehåll. Vi skulle vilja röja upp bland alla avtalade möten som gör oss stressade och smittar av sig på vår omgivning. En del gör faktiskt verklighet av detta men oftast inte på eget initiativ utan oftast är det enstaka händelser som får folk att göra allvar av sin dröm om att lägga om sitt liv. Det kan vara en allvarlig sjukdom, ett barn som inte klarar sig så bra i skolan, det inträffar något drastiskt i vårt liv, psykiskt, mentalt, materiellt eller ekonomiskt tex. en olycka där man blir handikappad, utan arbete, dödsfall i familjen, eller konkurs, långvarigt sjuk eller något annat drastisk förändring i vårt liv eller något mindre dramatiskt, t ex ett radioprogram som stämmer till eftertanke. Plötsligt får man upp ögonen för vardagens stress och frustrationer och man frågar sig själv: Är det verkligen så här jag vill leva ? Vad är viktigt för just mig ?

Först då ställer vi oss frågan, vad är vårt liv egentligen värt ? Vad gör vi egentligen med vårt liv ? Hur tillbringar vi tiden mellan att vi föds och till vi dör ? Då först inser vi att vi måste ta tag i våra liv för att göra det vi tycker är roligt och tycka om det vi gör.

Vi vill gärna ha mer tid till nära och kära, vänner, roliga saker och olika fritidsaktiviteter, en livsform med ”gamla” värderingar, att t ex flytta ut på landet och ha djur, leva ekologiskt, stärka familjesammanhållningen, ha tid för barnen. Medvetet handlande i stället för sanslös konsumtion, Handla kvalitet istället för kvantitet. Konsumera mindre och leva mer. Göra det vi vill göra, vara den vi vill vara !

Ändå ägnar de flesta av oss betydligt mer än 40 timmar per vecka åt att tjäna pengar. Sedan spenderar vi alla pengar på konsumtion såsom kläder, nya bilar, mobiltelefoner, datorer, båtar, sommarstugor, mm Vi konsumerar så att hus, bil, livsstil och till och med vår livskamrat avspeglar vår ”position” i arbetsvärlden.

Vi är ekonomiskt beroende från vi det att vi föds tills vi dör, av våra föräldrar, av samhällsekonomin för att få vårt första jobb, av jobbet för att överleva och av bidrag för att klara tiden mellan jobben. Det är dags att vakna upp från den drömmen.

Även om många av oss tycker om våra jobb, kan få av oss säga att våra arbetsliv är perfekta. Även de bästa jobben har nackdelar. 40-årskrisen kommer och vi upptäcker ofta att våra liv bestäms av det som en gång var våra föräldrars drömmar. Eller ännu värre, du upptäcker att du har varit lärare i 20 år för att du som 17-åring bestämde dig för att lärare är världens bästa yrke. Vi har hamnat i den vuxna världen, en värld av kompromisser.

De flesta av oss människor gör ingenting med sitt liv utan allt bara rullar på !Vi kliver upp studerar eller arbetar, kommer hem äter, tillbringar resten av kvällen framför TV – n och går sedan och lägger oss osv. varje dag, vecka, månad, år av vårt liv. Detta innebär trygghet för oss tror vi, men vad är egentligen trygghet ? Vi kan när som helst bli utan arbete, skadas i en olycka eller liknande.

Det är vårt eget ekorrhjul som är orsaken till all icke personlig utveckling samt stress och utbrändhet, då hela vårt liv är uppbyggt på att vi skaffar oss en massa saker som sedan måste betalas och pga. av detta måste vi arbeta häcken av oss för att betala allt detta som vi drar på oss.

Att ha så många prylar som möjligt är det viktigaste i livet, inte vilka vi är som personer, utan det är prylarna som avgör vilken vi är som person och vår personlighet avgörs vad vi har, inte vilken vi är. Genom att bara följa vårt samhälles intentioner innebär detta att vi är mycket snett ute, då det viktigaste egentligen ska vara att vi bedöms vilken vi är och inte efter vad vi har. Hela problemet består av att vårt samhälle är uppbyggt på konsumtion, vi måste hela tiden ha den nyaste modellen av allting, Det är dina tankar och din sociala omgivnings påverkan som får dig att köpa saker. Lär dig att välja livskvalité framför hög levnadsstandard.

Vi blir så påverkade av omgivningens krav att vi strävar efter fel saker här i livet. Det viktigaste måste väl ändå vara att vara den vi vill vara och leva det liv vi vill leva och inte bara gå på vad all vår påverkan anser hur vi ska se ut och vara. Vi tror allt oftare att vi är våra jobb. Våra jobb har ersatt familjen, grannskapet, släkten och partnern som vår primära identitet.

Då vi  träffar nya människor bedömer vi i smyg deras ”framgång”. Vi frågar dem inte om de är tillfreds med livet och om de lever enligt sina värderingar, vi frågar dem istället var de arbetar, vilken position de har och vad de har för bil ? Parallellt med rasism och sexism har vårt samhälle en form av kast – system som är baserat på vad man gör för att tjäna sina pengar.

Vår levnadsmyt säger att ”mer är bättre”. Vi förväntar oss att få höjd lön allt eftersom åren går. Vi strävar efter att få större och större lägenhet eller hus. Även i nationalekonomin finns den en version av ”mer är bättre”, som lyder ”tillväxt är bra”. I denna anda tappar vi förmågan att sätta stopp genom att identifiera den punkt när vi har tillräckligt. Det är tydligt att vi behöver konfrontera vårt personliga och kollektiva beroende av mer och av tillväxt.

Samhället är nu inne i den klassista motståndsfasen som kallas förnekelse (avseende våra sociala och miljömässiga problem) – vi behöver inte ändra oss utan ny teknik kommer att rädda oss. Idag tillfredsställer vi de flesta av våra behov, önskemål och förhoppningar med pengar. Vi lever inte längre livet, vi konsumerar det. Förut var vi medborgare, nu är vi konsumenter, ordet konsumera betyder enligt uppslagsboken ”att använda upp, slösa, förstöra”.

Vår kultur har anammat tanken att det är rätt att köpa, att konsumtion är det som gör vår värld stark. Om vi slutar att köpa kommer arbetslösheten att stiga etc. Drivkraften för att hålla igång konsumtionen är reklamen. Ungdomar i västvärlden utsätts för 3-4 timmars reklam varje månad. Den genomsnittlige människan i västvärlden utsätts för 100 reklambudskap varje dag och reklamindustrin spenderar nästan 4000 – 5000 kr per person och år för att få ut sitt budskap

Tillfredsställelsekurvan visar sambandet mellan vår allmänna tillfredsställelse och hur mycket pengar vi spenderar. Första steget är överlevnad när vi använder pengarna till mat, kläder och tak över huvudet. Det positiva sambandet mellan tillfredsställelse och pengar fortsätter när vi får en ökad standard. Vi minns alla den glädje vi upplevde när vi fick vår första cykel eller våra första leksaker. 

Vi fortsätter sedan med saker som kan kallas lyx, t ex en bil, som 92 % av världens befolkning inte har råd med, eller semesterresor. Det krävs mer och mer för att vi ska känna kicken / glädjen, den stannar också kvar kortare och kortare. Men, vi är så vana vid att pengar är det samma som tillfredsställelse att vi inte märker att kurvan börjar att plana ut. Livet rullar på och vi får större och större ansvar: jobb, hus och familj. Mer pengar betyder nu mer bekymmer. Mer tid och energi går åt ju högre upp vi kommer på karriärstegen, vilket betyder mindre tid med familjen. En dag upptäcker vi att vi är missnöjda, i vårt stora hem med alla våra ägodelar, och längtar tillbaka till livet som fattiga studenter när man kunde njuta av en promenad. Vi har nu passerat toppen på kurvan utan att vi förstått att formeln tillfredsställelse = pengar in

Vid toppen på vår kurva finns det som kallas tillräckligt för vår överlevnad, tillräckligt för vår  standard och det finns till och med plats för lite lyx. Det som gör att kurvan börjar att gå neråt kan man kalla för överflöd. Det mesta prylöverflödet kommer in genom ”mer är bättre” dörren. Det kommer från att vi letar inre tillfredställelse genom yttre ägodelar. Den kommer från omedvetna vanor. Efterhand som vi blir medvetna om vad som är överflöd upptäcker vi att överflöd också kan bestå av aktiviteter, t ex föreningsliv eller TV-konsumtion  som inte bidrar med något positivt till våra liv.

Efterhand som man blir mer medvetenhen om överflödet i sitt liv, blir man ofta inspirerad att vårstäda i livet. Genom att komma till en insikt kommer du att utveckla din egen personliga definition av överflöd och långsamt och smärtfritt göra dig av med den. Det första steget är att undersöka din historia vilket är en förutsättning för att förstå och ta ansvar för nuet.

Det de flesta människor sätter störst värde på här i livet är familjen. Ändå arbetar vi som aldrig förr och många tar dessutom jobbet med sig hem. Den del av fritiden vi använder på så kallat vanligt familjeliv har varit stadigt sjunkande de senaste 30  åren. Fritiden har efterhand blivit lika schemalagd som arbetstiden och det gäller både barn och vuxna.

Det har bl. a den danske etnologen Karen Schousboe kunnat konstatera efter att ha studerat analyser från mitten av 1990-talet  Tendensen är densamma i andra västländer. Det visar siffror från undersökningar i USA, England och Frankrike.

Där konstaterades att 95 % bär på en dröm om att kunna ”hoppa av” och det gäller folk i alla åldrar, med olika utbildning, jobb och inkomster, det var lika hos singlar och familjer där de även vill ha mer tid till familjen och de påvisade även att det är viktigare att skydda miljön än att höja den personliga levnadsstandarden. Men de flesta konstaterar också att det är svårt att realisera drömmen om det enkla livet. Endast 4 – 5 % tar steget medan omkring 20 procent leker regelbundet med tanken, dock utan att på allvar komma till skott.

Det finns flera förklaringar på varför det enkla livet ändå inte är så enkelt. För det första är det politiskt korrekt att säga att man gärna vill leva lite enklare utan att riktigt sätta sig in i vad det innebär. Man är inte så seriöst intresserad att man gör något åt det. För det andra är de kostnader som är förknippade med att lägga om sitt liv så stora att de är svåra att få grepp om. Det är lättare att fortsätta i gamla spår än att sälja bilen ! För det tredje kan det vara svårt att se hur man helt konkret tar itu med saken.

 

ATT KOMMA TILL INSIKT 

  • Vad ville jag bli när jag växte upp?
  • Vad har jag alltid velat göra men ännu ej gjort?
  • Vad har jag gjort i livet som jag verkligen är stolt över?
  • Lever jag det liv jag vill leva ?
  • Öppnar jag mina sinnen så att jag kan ta emot livets enkla höjdpunkter varje dag ? Hur kan jag uppleva fler höjdpunkter ?
  • Lägger jag tillräckligt stor vikt vid de positiva sakerna i livet, eller uppehåller jag mig mest vid de negativa ?
  • Vad kan jag göra för att ta hänsyn till mina egna behov ?
  • Om jag visste att jag skulle dö om ett år, vad skulle jag göra under det året?
  • Vad ger mig mest tillfredsställelse?
  • När känner jag mig verkligt levande ?
  • Om jag inte behövde lönearbeta, vad skulle jag då göra med min tid?
  • Vad tycker jag om att göra ?
  • Vad längtar jag efter att göra ?
  • Vad känner jag verklig lust till ?
  • Vad gör mig engagerad ?
  • Vad känns verkligt meningsfullt ?
  • När trivs jag fullt ut ?
  • Vad får mig att glömma tiden ?
  • Vad är viktigt för mig att få tid till ?

 

ARBETE – LIVSKVALITET

En del av oss satsar allt på vårt jobb och bryr sig inte om det övriga i livet. Andra uthärdar sina jobb och kompenserar genom att satsa sin energi på sin fritid i stället. Oavsett vad man väljer, så sitter man där med ett halvt liv.

Älskar du ditt liv, använder du varje timme på jobbet och på fritiden med omtanke?

Under stora delar av mänsklighetens historia har vi arbetat två eller tre timmar per dag, vilket bl a beskrivs i boken ”Stone Age Economics”, av Marshall Sahlins. Vi har successivt ökat vår arbetstid och nu skapat en kultur där man betecknas som lat om man inte arbetar minst 40 timmar per vecka.

I tidigare kulturer var ”arbete” också mer integrerat i familjetid, religiöst firande och lek. Med den industriella revolutionen kom indelningen av livet i ”arbete” och ”icke arbete”. Ungefär vid tidpunkten för depressionen försvann också tanken på minskad arbetstid som en naturligt resultat av ekonomisk tillväxt.

Målet om full sysselsättning, ständigt ökande mängd reklam etc., har skapat ett samhälle som är orienterat mot att arbeta, tjäna pengar och konsumera. Vi har under de senaste 50 åren börjat att tappa det mönster av familjeliv, kultur och gemenskap som ger mening till livet utanför arbetet.

De traditionella ritualerna och det enkla nöjet av varandras sällskap gav en struktur för fritiden, och en känsla av mening och tillhörighet. Utan känslan av att vara en del av en grupp känns fritiden ofta tråkig. En ytterligare förstärkande sak var den protestantiska etiken. Tidigare hade arbete varit världsligt och religionen helig. Med den protestantiska etiken blev beviset på ett framgångsrikt religiöst liv att man var framgångsrik i arbetslivet.

Idag har många av oss orimliga förväntningar på lönearbetet. Många längtar efter det perfekta jobbet, precis som prinsen i sagorna, som kommer att tillgodose alla våra behov och ge oss framgång i livet. Frågan ”Vad vill bli när du blir stor?” är faktiskt ett av problemen. Frågan gäller egentligen ”Vem man vill vara”, men man förväntas att svara med vad man vill ”göra”. Kanske är detta en orsak till våra 40-års kriser, när vi inser att det vi ”gör”, inte i någon större utsträckning uttrycker vilka vi ”är”.

Räknat i timmar kanske vi är mer gifta med våra arbeten än med vår partner. Våra äktenskapliga löften passar kanske bättre för våra jobb än för vår partner. Det är inte konstigt att vi presenterar oss själva som sjuksköterska eller snickare istället för föräldrar/vänner till X. Idag ser många av oss det som att vi verkligen är det som vi gör för att tjäna pengar, och då är det också därifrån vi får vår känsla av mening och vår självkänsla. Det är dock en bräcklig identitet, det är viktigt att hitta tillbaka till oss själva som ”human beings” snarare än som ”human doings”.

Vad är meningen med ditt arbete? Vilka motiv driver dig? Arbete har två olika typer av funktioner, dels det materiella (få betalt) och dels det personliga (känslomässiga, intellektuella etc.). Tjänar du pengar för: säkerhet, tradition, glädje, plikt, att bidra till något, lärande, prestige, makt, gemenskap, personlig utveckling, kreativitet, att få struktur på din tid eller bara för att det är det som alla gör.

Vad är tillfredsställelse ? En utsökt middag, en välgjord arbetsuppgift eller ett prisvärt inköp? Det är lätt att avgöra hur mycket mat man behöver för att känna tillfredsställelse. När vi pratar om tillfredställelse på ett högre plan, att vara tillfredsställd i livet, behöver vi en känsla av mening, en dröm om vad ett gott liv kan innebära. Att leva ett tillfredsställande och meningsfullt liv verkar nästan omöjligt för många av oss, med de vardagliga behov och problem som vi har. Trots detta, ägna några minuter åt att reflektera kring dina drömmar.

För många är det tiden som inte räcker till för att fördjupa sig i saker och ting. Men ingen stiger av ekorrhjulet för att göra ingenting. En slapp livsföring ligger fjärran för de flesta. Vi gör det för att ägna mer tid åt det vi tycker är viktigt för ett bra liv. För en del blir det mycket självfokuserade projekt som kräver lugn och ro för att de ska kunna odla sitt eget inre liv. Andra upplever att en grundlig uppröjning och omläggning ger dem massor av extra energi till att engagera sig i omvärlden. Deras kalender blir snabbt lika fulltecknad som förr men det de nu gör ger dem mycket större tillfredsställelse. Beslutet om att lägga om sin livsstil kräver inte så mycket mod. Men det ger snabbt större egenvärde, självförtroende och starkare självkänsla.

Problemet med arbete är inte att vi har för höga förväntningar på vad det ska ge oss. Problemet är att vi har likställt arbete med lönearbete. Att omdefiniera arbete till alla produktiva och meningsfulla aktiviteter, där lönearbete bara är en aktivitet bland andra, frigör oss från det felaktiga antagandet att det vi gör för att få mat på bordet och tak över huvudet är det som ska ge oss en känsla av mening och tillfredsställelse.

Misstaget att likställa arbete med lönearbete har gjort att de flesta av våra ”arbeten” inte har fått den uppmärksamhet och erkännande som de förtjänar – ”arbeten” som att vara en kärleksfull partner, att vara en trevlig granne eller att utveckla vår livsfilosofi. Man kanske älskar eller hatar sitt lönearbete, det är inte det som det handlar om. Det ligger en styrka i att klargöra att lönearbetets syfte är att få betalt och att ditt verkliga ”arbete” är mycket bredare än detta enda lönearbete. Härigenom kan man tydligare se om man värderar, både på jobbet och på fritiden, sin livsenergi (tid). Nedan beskrivs några följder av att omdefiniera arbete.

img1

 

VIKTIGT

  • När någon frågar vad man arbetar med så behöver man inte svara med det som man gör för att få in pengar, man kan lika gärna berätta om andra produktiva och meningsfulla arbeten som man utför.
  • Full sysselsättning ställer krav på ständigt fler arbeten pga. Av Befolkningsökningen. En omdefinition av ordet arbete till att täcka in även icke betalt arbete skapar ett otal möjligheter. Bland annat kan arbetslös nu betyda att man inte har något lönearbete, men att man har flera andra spännande arbeten.
  • När man pensionerar sig kan livskvalitén öka om man har skiljt på arbete och lönearbete. Då kan pensionen bara innebära att sluta lönearbeta, inte att sluta leva. Om definition av arbete lyfter upp obetalt arbete. Vardagliga aktiviteter som att ta hand om sig själv, sitt hem och sin familj är allt obetalt arbete. Problemet är inte att vi inte märker dessa sysslor, utan att vi inte alltid värdesätter dem. I våra huvuden tenderar vi att se dem som hinder för vårt ”verkliga” arbete, det arbete som vi får betalt för. Att vara med sina föräldrar, barn, vänner, grannar och att vara en bra medborgare för sin stad, sitt land eller för vår planet, kan fylla ett liv med mening, utmaning och kreativitet. Men när vi är upptagna med vårt lönearbete, försöker vi ofta att ”sköta” våra relationer enligt någon tänkt regelbok. Vi pratar pliktskyldigt med grannen över staketet och vi pratar i telefon för att ”sköta” våra relationer. I våra hjärtan känner vi att vi kunde göra bättre, men livet är så upptaget att det inte finns tid för att bara vara med människor.
  • Ett annat arbete som ofta negligeras pga. vår lönearbete är vårt inre arbete, att förstå sig själv, att utvecklas känslomässigt och andligt. Det tar tid att lära känna sig själv. Tid för reflektion, tystnad, dagboksskrivande, bön, ritualer, dialog med en vän som bryr sig etc. kan läka sår från vårt förflutna, utveckla vår moral och fokusera på det vi vill ha ut i livet.
  • En omdefinition ställer större krav på oss. Lönearbete är för många av oss ett enkelt och acceptabelt sätt att använda vår tid. På jobbet har vi  klara regler att följa och mål att sträva efter. I bjärt kontrast står vår fritid där det är helt upp till oss själva att definiera vad som är eftersträvansvärt.
  • Att omdefiniera arbete kan också ge dig möjlighet att arbeta med det du älskar att göra. Genom att ge upp förväntningen att någon ska betala dig för det arbete som du älskar, så kan du göra både det du får betalt för och det du gör för att du brinner för det, med större integritet. Du kan tjäna pengar för att täcka dina utgifter, och därutöver kan du följa ditt hjärta utan att behöva kompromissa.

 

Att titta närmare på begreppet arbete och vad jag menar med det medför också en reflektion om hur mycket vi arbetar. I boken ”Downshifting” av Amy Saltzman utvecklas tankar kring en långsam livsfilosofi. Boken handlar om karriärister som har ”bytt till en långsammare fil” för att njuta av ett mer tillfredsställande liv. Det de flesta värderade mest var den lediga tiden, tiden då de bara tog det lugnt. För grekerna var ledighet det högsta goda, essensen av frihet. 

Många av oss lever livet utifrån och in, vi väljer roller och människor som vi väljer rätter på en restaurangmeny: någon väljer brandman från arbetskolumnen, blond och blont hår från hustrukolumnen, två från barnkolumnen, kostym från stil kolumen, Volvo från bilkolumnen etc.

Att passa in oss själva i dessa fyrkantiga boxar ger intrycket att livet handlar om att välja från ett bestämt urval. Förutom om du är artist eller entreprenör så består våra jobb av att arbeta på någon annans agenda  en tjänst som du får betalt för. I stora företag har man kanske inte en aning om vem som har definierat agendan. Företag köper inte bara vårt arbete, utan också våra personligheter genom sin outtalade företagskultur om hur man klär sig, hur mycket övertid man behöver jobba för att ”synas” etc. Om du är dataprogrammerare så har du nog t ex absorberat ett antal attityder om dig själv, efterhand som du har lärt dig arbetet.

Men om man skiljer på ”vem man är” och ”vad man gör” för att tjäna pengar så kan man hitta tillbaka till sitt ”rätta” jag. Efterhand som man lär känna sig själv, sina värderingar och sina talanger så möjliggör det att arbeta inifrån och ut.

Att kunna utföra sitt jobb utan att förneka sig själv. Man måste känna att man är den man är, och om ens lönearbete inte låter en göra det, så kanske man ska byta arbete.

 

LÖNEARBETA MED
DET DU KÄNNER HÄNGIVELSE, PASSION FÖR

Det finns olika aspekter att tänka på avseende om man kan
och bör lönearbeta med det man brinner för.

  1. Är en lön över huvud taget passande för det arbete som vi känner oss kallade att göra? Kanske inte om ditt engagemang är att ta hand om grannungar som inte har någonstans att vara, eller att driva en telefonkampanj för fred eller att vara med en döende vän.
  2. Om du får betalt för det arbete som du känner dig kallad att utföra så är det viktigt att titta på hur stor del av tiden som man verkligen utför det man brinner för. Många engagerade människor hamnar som ”pengainsamlare”, sitter vid datorn och skriver tiggarbrev och nyhetsbrev för att bidragen ska fortsätta att komma in.
  3. Det är också viktigt att titta på hur man utför arbetet. Skulle du utföra ditt arbete på det sättet som du gör om du inte behövde lönen. Vilka anpassningar (stora och små) behöver du göra för att pengarna ska fortsätta att komma in? Tänjer du på sanningen?

 

VÄRDERA LIVSENERGIN
JOBB – INKOMST

Värdera din livsenergi – maximera din inkomst. När du får din lön, får du då verkligen ett rimligt utbyte för din investering i livsenergi? Att fråga sig detta är inte att vara girig, det är istället ett tecken på självrespekt och på en
uppskattning av livet. Om du älskar ditt jobb, inte vill jobba mindre och om du är nöjd med din lön så är allt frid och fröjd. Om så inte är fallet så är det dags att jämföra din lön med vad som är tillräckligt för dig för att leva på. Detta förutsätter dock att du har definierat tillräckligt på ett annat sätt än mer än vad jag har nu. Tillräckligt är inte ett minimum för att överleva, utan den exakta summan som ger dig tillfredsställelse utan överflöd.

 

HUR MYCKET ÄR TILLRÄCKLIGT ?
Genom att ställa sig nedanstående frågor så blir det betydligt
lättare och klarare hur mycket det är som är tillräckligt.

1. Kontroll på pengarna

Om man inte har koll på hur mycket man gör av med kan man inte heller veta hur mycket som är tillräckligt. Nu riktar vi fokus på att ifrågasätta hur vi använder våra pengar och vad vi, genom att förändra vår konsumtion, skulle kunna göra för att skapa mer utrymme för mer av det vi verkligen vill ha i livet. Tillfälle ges till omvälvande tanke experiment. Men även om vi inte vill förändra något alls, så har vi möjlighet att bli ännu mer medvetna om hur pengarna och konsumtionen inverkar på hur vi lever.

2. En egen måttstock att mäta sin egen tillfredsställelse.

Vi får aldrig tillräckligt om vi går efter andras (reklammakarnas) måttstock.

3. Mening med livet

Man behöver en mening som är högre än att tillfredsställa sina egna behov och önskemål. Om alla önskemål blir behov som måste tillfredsställas kan man aldrig känna att man fått tillräckligt.

4. Ansvar

En känsla för hur ditt liv är en del av lokalsamhället och av världens nöd. Om vi inte bryr oss om andra så kommer vi inte att ha fått tillräckligt förrän vi har fått allt.

5. Ett rymdperspektiv på pengar

Förutom de tidigare perspektiven på pengar kan vi ha rymdperspektiv och se hur pengar påverkar jordklotet, naturresurser och människans livsförutsättningar med krav på ren luft, mat etc. Efterhand som du följer de här funderingarna kommer du att ta beslut som allt oftare är ekologiskt hållbara.

 

TRE FRÅGOR
SOM KOMMER ATT FÖRÄNDRA DITT LIV
Nu kan du fundera och räkna ut samt utvärdera dina utgifter varje månad
vad detta innebär för dej genom att ställa dig nedanstående tre frågor:

1. Fick jag tillfredsställelse och värde i proportion med spenderad livsenergi?

2. Är denna utgift i samklang med mina värderingar och mål i livet?

3. Hur skulle denna utgift ändras om jag inte behövde lönearbeta?

De tre olika frågorna förklaras nedan.

1. Fick jag tillfredsställelse och värde i proportion med spenderad livsenergi

Genom att månad efter månad besvara den här frågan utvecklar man en egen måttstock för tillfredsställelse. Man kanske upptäcker att man har mätt tillfredsställelse genom vad man tror att andra tycker eller genom vad reklamen säger. Att vara tillfredsställd är att ha tillräckligt. Man lär sig efterhand att skilja på övergående förtjusning och sann tillfredsställelse. En tillfredsställande bil är en som man gillar att köra och som inte förstör din ekonomi. Din egen måttstock avfärdar konstlade behov som att byta bil vartannat år. 

2. Är denna utgift i samklang med mina värderingar och mål i livet?

För att kunna svara på den här frågan måsta dina värdringar och mål vara relativt klara för dig. Våra värderingar är de principer och kvalitéer som betyder något för oss, som verkligen är viktiga för vårt välbefinnande. Våra mål eller vår mening med livet handlar t ex för en del om att ha ett kärleksfullt familjeliv. Mål och mening är också något man tilldelar handlingar. Vår kultur fokuserar i huvudsak på mening och mål som t ex att:

  • försörja en familj
  • utbilda sig
  • gifta sig och få barn
  • skapa ett framgångsrikt företag eller upptäcka ett nytt läkemedel. 

Hur kan vi hitta vår mening ?

Mening kan t ex handla om att göra vår stadsdel lite tryggare, att hjälpa hemlösa eller att jobba mot växthuseffekten, det kan också handla om att hänge sig till principer som t ex kärlek eller icke-våld osv.

 

Här är tre olika riktningar som vi kan leta i:

  • Det som du känner en inre glöd för, det du älskar att göra även om det går ut över din egen bekvämlighet.
  • Det som sårar dig och som gör dig illa till mods, någon form av lidande som gör att du känner att du vill göra något.
  • Det som dyker upp, att svara på de behov som dagligen dyker upp.

 

Ofta förknippas mening med stora saker som att bli en ny moder Teresa. Men det kan lika gärna handla om att prata med sin ensamme granne eller att skriva en insändare till tidningen. Oavsett vilken mening som vi har så behöver vi mäta och följa upp för att se om vi är på rätt spår. Den vanliga måttstocken med hur mycket pengar/prylar/status vi har fungerar ju inte.

Att regelbundet ställa sig frågan: är denna utgift i samklang med mina värderingar och mål i livet, hjälper oss också att efterhand bli tydligare med vad vår mening är. 

3. Hur skulle denna utgift ändras om jag inte behövde lönearbeta?

Vilka kostnader skulle försvinna om du slutade arbeta: nya kläder att ha på jobbet, bensinutgifter, billigare boende längre från centrum etc. Att ställa sig dessa tre frågor kommer att påverka dig. Under 80-talet övertygade vi oss själva att när vi ”unnade” oss att köpa något så var det ett tecken på att vi värderade oss själva högt. Vi lärde oss att tänka att ”vi förtjänar det bästa”.

Efter hand som vi förändrar vårt förhållningssätt till pengar så tänker vi att när vi spenderar pengar på sånt som ger konstgjord glädje och inte varaktig tillfredsställelse så innebär det att vi inte värderar oss själva högt. Istället tar det bort din värdefulla livsenergi.

Om tillräckligt är mindre än du tjänar så kan du arbeta mindre. Då går man emot den livsstil som gällde före den industriella revolutionen. Du kanske kan arbeta 2-3 timmar per dag och ägna resten av tiden till det som du vill ha kul, personlig utveckling, relationer, lokal gemenskap eller en fritidssysselsättning.

Om du fortsätter att tjäna mer än du spenderar så är det rimligt att göra det för ett bra skäl, t ex för att understödja någon eller något, för att bli skuldfri, för att spara till en utbildning eller för att bli ekonomiskt oberoende.

Arbeta deltid

Med en traditionell syn på arbete ser vi ofta nackdelarna med deltidsarbete: lägre pension, mindre karriärsmörjligheter och mindre intressanta arbetsuppgifter. Men genom att tänka på ett nytt sätt så kan man se deltidsarbete som en möjlighet att så lite som möjligt arbeta på någon annans agenda och så mycket som möjligt på sin egen agenda. Deltidsarbete kan betyda allt från att jobba tre dar i veckan till att jobba sex månader per år.

Tänk att kunna se livet som större än sitt jobb och att kunna se på sitt lönearbete som en begränsad och förutsebar tidsperiod. Man blir sannolikt mer motiverad och får större möjligheter att utföra sitt lönearbete integritet.

Att vara ekonomiskt oberoende är att ha tillräckligt – och lite till. Det är viktigt att känna att man har lite svängutrymme, plats för oförutsedda utgifter. Att vara ekonomiskt oberoende betyder inte att man måste sluta att lönearbeta, bara att man kan göra det om man vill. De flesta människor upptäcker att de inte alls gillar att lata sig mycket som de trodde att de skulle göra.

Ofta dammar man av sina gamla drömmar. Eller man kanske fortsätter att göra det man lönearbetade med, men på ett annat sätt. Vissa människor väljer att aldrig mer acceptera pengar för arbete efter att de blivit ekonomiskt oberoende. De upptäcker vilken glädje det finns och de är ovilliga att acceptera lön och de begränsningar som brukar följa med en lön.

Vad skulle du göra om du inte behövde lönearbeta? Skulle du våga prova ett nytt arbete? Skulle du ändå fortsätta lönearbeta men skänka alla pengarna till något du verkligen bryr dig om. För många blir lönearbete mycket mer meningsfullt när man inte behöver pengarna för att betala sina räkningar. Skulle du sluta upp att bara underhålla dina relationer och istället utveckla och prioritera dem? Sannolikt har ingen legat på sin dödsbädd och önskat att han hade varit mer på kontoret. Att ha förmågan att reflektera över sitt liv innan man ligger på dödsbädden är en nyckel till att uppnå tillfredsställelse. Men när man arbetar heltid kan tyst tid för sig själv bara bli ännu en grej som ska klämmas in i en upptagen kalender.

Vi i västvärlden kallas ofta materialister, men egentligen är det inte så mycket de materiella aspekterna som man njuter av utan det som de symboliserar: status och framgång. Sparsamhet är att lära sig att dela, att se världen som vår istället för deras och min. Det handlar inte om att vara snål eller att avhålla sig från sånt som man vill ha. Det handlar om kreativ sparsamhet, en livsstil där man får maximal tillfredsställelse av varje enhet av spenderad livsenergi.

 

FÖRDELARNA MED EKONOMISKT OBEROENDE

  • Väljer själv vad man vill göra, utan begränsningar av vilken utbildning man har, eller bristen på lediga jobb,
  • Kan tänka sina egna tankar istället för att ägna sin uppmärksamhet, sitt intellekt och sin kreativitet åt att lösa arbetsgivarens problem,
  • Är fri i att säga sanningen och leva efter sin  egen moral utan risken att förlora en anställning,
  • Är fri att forma sitt liv utifrån sina egna mål.
  • Är fri att strukturera sin egen tid, att t ex själv sätta stopp om man håller på att bränna ut sig.

 

NU NÄR DU HAR DET, VAD SKA DU GÖRA MED DET

 

Men tänk om levnadsomkostnaderna skjuter i höjden. Levnadsomkostnader handlar ofta om vilken standard man tänker sig. 1970 var gräsklippning med en handdriven gräsklippare ett vanligt sätt att hålla sig i form. Nu är det vanligt att lägga pengar på ett träningscenter, och att köpa en dyr motordriven gräsklippare. Förr var vi nöjda med att slippa att låna grannens handdrivna gräsklippare, idag känner vi oss fattiga när vi inte har råd att köpa en ny avancerad gräsklippare. Det är också så att många av oss har skaffat mycket av de saker som man behöver: bostad, bil, hushållsapparater, möbler och baskläder.

Borde inte då dina kostnader under det kommande decenniet bli betydligt lägre än dina kostnader de senaste decenniet? Det handlar också om vanor, om att köpa en burk läsk i kiosken istället för att köpa en stor flaska i affären för en bråkdel av kostnaden. 

Ja, men vad händer om alla gör detta?

Förändringar sker hela tiden, om många skulle välja den livsstil som liknar de som beskrivs i det här kapitlet skulle följande förändringar kunna inträffa:

DETTA HÄNDER

  • När folk slutar att arbeta tidigare så kommer fler arbeten att bli tillgängliga för unga människor,
  • När människor utvecklar en större mening i sina arbeten så kommer produktiviteten att öka, integriteten kommer tillbaka och kostnader för sjukfrånvaro kommer att minska. Detta leder till bättre och billigare produkter,
  • Våra städer kommer att bli bättre att leva i, pga. av att bilköerna minskar.
  • Ideellt arbete och inte bara expertarbete, blir en viktig kraft för att avvärja dagens hot mot mänskligheten,
  • Dagens konsumtionsnivå, som hetsas upp av reklam och lättillgängliga lån, kommer att minska.

Du är på god väg att ta tillbaka den kraft som du har gett till ”pengarna”. Du är redo att bli en medveten, kärleksfull och kompetent förvaltare av din livsenergi. Våra förhoppningar är att du ska tillämpa dessa steg och tillägna din livsenergi till de utmaningar som finns för vår art och vår planet. Jag önskar dig stor framgång i detta.

 

SÅ GÖR DU LIVET ENKLARE

 

Varför inte börja i dag innan du kliver upp att tänka på vad du verkligen skulle vilja göra idag och gör det istället för att låta dig styras av vad andra har för planer åt dig, pengar är inte allt fast vi ofta tror det, det viktigaste måste vara att må bra .

Oh Ljuva frihet ! Att slippa stressa och jäkta att finna sig själv. Vi drömmer ofta om ett mer okomplicerat liv. Vi skulle gärna vilja få chansen att syssla med någonting annat än den dagliga stressade monotonin på jobbet. Komma bort från den påträngande konsumtion som pressar oss att köpa olika saker som vi varken behöver, har råd med eller plats till.

Om du överväger att trappa ner kan du följa det här receptet. Först och främst gäller det att få en överblick över vad du gärna vill lägga din tid på – och vad som just nu hindrar dig från att leva som du vill.

Ekonomiskt oberoende innebär att bli skuldfri. Kanske får vi se en kreditkort revolution i framtiden. Medelklasspersoner som bränner sina kreditkort utanför ett köpcenter, precis som långhåriga studenter brände sina inkallelser till militären på 60-talet. Sparsamhet är att njuta av att få ut något värdefullt av varje minut av livsenergi.

 

VÄRDERA DIN LIVSENERGI- JOBB OCH INKOMST
Värdera din livsenergi – minimera utgifterna.10 principer för att spara pengar:

  1. Gå inte och shoppa. Antalet köpcentra har nu passerat antalet skolor. Undvik reklam som väcker din aptit för grejer som du inte vill ha. Genom att inte gå och shoppa så minskar risken för att man ska köpa mer än man egentligen vill.
  2. Köp inte på kredit. Ofta betalar man totalt tre gånger så mycket när man handlar på kredit. Betala även stora saker som en bil kontant.
  3. Vårda det du har. Det gäller allt från dina tänder till att dammsuga kylskåpets baksida.
  4. Slit ut det du har. När slet du sist ut ett klädesplagg ?
  5. Gör det själv. Klipp familjens hår, gör presenter själv och laga saker som går sönder.
  6. Förutse dina behov. Genom att observera dina bildäcks status så kan du hålla ögonen öppna efter när det är rea någonstans.
  7. Utvärdera prisvärdhet, hållbarhet och fleranvändning. Konsumenttidningar kan ofta vara till hjälp.
  8. Köp billigare. Ring runt mellan olika butiker för att hitta lägsta pris. Pruta!
  9. Köp begagnat. Kläder på secondhand affärer, möbler, husgeråd etc.
  10. Följ de här nio stegs programmet.

 

Det finns en oändligt mängd spar tips att ge, här är några:

  • Betala av skulder så snart som möjligt.
  • Lär dig enkelt bilunderhåll.
  • Leta upp en prisvärd bilreparatör – innan du behöver anlita honom/henne.
  • Jobba 4 dagar á 10 tim för att slippa pendling och bilköer.
  • Hyr ett hus som är till uthyrning.
  • Hyr ut en del av ditt hus/sommarstuga.
  • Köp mark och flytta dit ett gammalt oanvänt hus.
  • Låna böcker istället för att köpa.
  • Dela prenumeration med grannen.
  • Köp grönsaker och frukt beroende på vilken säsong det är.
  • Odla grönsaker själv.

 

LIVSENERGI – LIVSKVALITET

Du börjar med att ställa ett par frågor till dig själv:

  1. Vilka är mina grundläggande livsvärderingar ?
  2. Vad vill jag gärna ha ut av livet, inte bara nu, utan också under de kommande tio åren.
  3. Vad vill jag bevara och utveckla i mitt liv, oavsett vilket pris jag måste betala.

Skriv tre listor – en lista över vad du gärna vill göra och en över vad du lägger ner tid och pengar på just nu. Och ytterligare en lista över vad du tycker hindrar dig från att leva som du gärna vill göra.

 

Nästa steg är att rensa ut:

För att du ska kunna leva enklare måste du spara:

  • På kvadratmetrar. Kanske borde du skaffa en billigare bostad ?
  • På saker. Undvik onödiga inköp.
  • På upplevelser av den sorten som kostar pengar, t ex biobesök, konserter osv.
  • På vänner. Om du skulle vilja ha mer tid till att fördjupa dig i saker och ting så hinner du kanske inte med det stora umgänge du har och som du innerst inne uppfattar som slöseri med tid.
  • På tid. Rensa i din kalender, ta bort allt onödigt som inte för dig i rätt riktning.

 

Sista steget är handling: 

Nu vet du vad du gärna vill göra och vad du kan undvara Nu ska du gå ett steg vidare.

 

Pengar:

Du ska hålla koll på dina pengar. Klipp sönder plastkorten och känn åter pengars värde. Håll dig till kontanter. De ger dig en säkrare känsla för dina medel.

 

Vänj dig av med att allting ska köpas nytt: 

Du kan göra bra billiga fynd i second hand butiker. Du kan köpa en byrå på loppis eller börja göra saker och ting själv.

 

Arbete: 

I de flesta fall innebär det att du ändrar din jobbprofil. Om du har ett krävande karriärjobb måste du ändra på det. Det är själva grunden för ett enklare liv. Du kan gå ner i tid, gå ner ett steg i hierarkin , kanske jobba hemma – eller helt skippa jobbet om det är vad du innerst inne vill.

 

Uppröjning:

Töm dina lådor och sortera allt du äger i tre högar.

En kan inte vara utan hög.

En kan vara utan hög.

En irritationshög.

De två sista ska du göra dig av med. När du i framtiden anskaffar dig något nytt så låt dig inte förföras av reklamens budskap on highlife. Ställ krav på nyanskaffningarna. En pryl ska vara hållbar, funktionell, estetiskt tilltalande, av bra kvalitet med tydligt hantverksmässig finish – eller vad nu dina krav är på de saker du omger dig med. Ditt motto ska vara ”litet men gott” om du vill leva enkelt.

 

För dagbok:

Inte bara med ekonomin utan också med tiden. Det är klokt att skriva dagbok – i varje fall den första tiden efter omläggningen. Då kan du alltid gå tillbaka och se vad du använder tid och pengar på nu. Får du gjort det du gärna ville ? Är det fortfarande något som ska rensas bort ? Du ska också hålla ett öga på om det finns saker i ditt nya liv som tar för stor plats eller hotar att ersätta det som tidigare stressade dig.

 

KARTLÄGG DIN TIDSANVÄNDNING

Hur ser din vecka ut? Nedan finns en tabell med exempel på saker som vi använder vår tid till. Fyll på listan med sånt som du använder tid till, men som inte finns med.

Aktivitet Mer Mindre Timmar/vecka
Sömn
Arbete, studier, etc
Resor till och från arbete, studier, etc
Övriga resor
Äta
Laga mat och diska
Städa, tvätta och övrigt hemarbete
Handla mat, kläder etc
TV – slötittande
TV – som du aktivt valt
Läsa tidningar
Läsa böcker
Samtal, verklig närvaro med familj
Bra umgänge med vänner och släkt
Annat umgänge med vänner och släkt
Fysisk aktivitet, sport, promenader, m.m
Ideellt arbete
Skötsel av ägodelar (hus, bil, båt, m.m.)
Dator, internet
Tid för att slappa – inte göra något speciellt
Diverse ”kul” grejer (som inte finns med ovan)
Diverse tråkiga ”måsten” (som inte finns med ovan)
TOTALT =168 timmar

Kryssa sedan för tre saker som du skulle vilja ägna mer respektive mindre tid åt.

En vecka består av 168 timmar. Om du vill kan du också gå vidare med att kartlägga hur mycket tid du i genomsnitt använder per vecka till olika saker. Det är inte viktigt att det blir exakt i timmar. Ofta är det svårt att dela upp sin tid eftersom mycket går in i varandra. Syftet är att få stöd i att analysera hur man använder sin tid.

BERÄKNA DIN VERKLIGA TIMLÖN

Fiktivt exempel Din beräkning
Pengar Tid
Lön/arbetstid före justeringar 12 600 kr (efter skatt) 168 tim/mån
Timlön före justeringar 75 kr/tim
Justeringar
Pendling (reskostn./tid 1,5 tim /dag) - 1600 kr +20 tim/mån
Köpa arbetskläder - 500 kr
Luncher (merkostnad jmf att äta hemma)
Passiv tid (t ex slötittande på TV) pga. av jobbtrötthet +20 tim/mån
Lön/arbetstid efter justeringar 10 000 kr 208 tim/mån
Verklig timlön 48 kr/tim

 

img2

 

TA KONTROLL ÖVER DIN TID

FÖR MÄNNISKOR SOM TROR PÅ ETT LIV FÖRE DÖDEN

Hur vill du egentligen använda dina c:a 30.000 dygn i livet och vad får dig att känna dig så levande som möjligt under tiden. Och hur kan du få mer utrymme för sånt som är riktigt viktigt för dig och som du längtar efter att ha mer av i vardagen. Många upplever att tiden är knapp och går fort, men hur lätt är det att göra något åt det? En del får ”hjälp” med förändring genom att kroppen eller själen säger stopp eller av andra händelser som forcerar fram ett ifrågasättande av hur vi lever.

Meningen med den här boken är att få pressade nutidsmänniskor att stanna upp, reflektera, ifrågasätta, diskutera och agera i riktning mot en vardag vars innehåll är mer självvalt och fyllt av verkligt värde. Du får varken färdiga lösningar eller sanningar, men jag ställer frågor för dig att besvara och som ger dig utrymme för att underlätta för dig att komma fram till hur du vill ha det och att hitta dina egna vägar dit. och agera i riktning mot en vardag vars innehåll är mer självvalt och fyllt av verkligt värde.

Du får varken färdiga lösningar eller sanningar, men jag ställer frågor och ger utrymme som kan underlätta för dig att komma fram till hur du vill ha det och att hitta dina egna vägar dit.

”Jag tror på ett liv före döden”

Steen Möller

Det är inte lätt – i dagens moderna stressiga samhälle – att få tid till att tänka efter, göra medvetna val och sedan klara av att fullfölja de val som vi gjort.

Tidsandans ström är stark. Tidsandan består av budskap och signaler om vad som är ”rätt”, eftersträvansvärt och vad som ”gäller”. Vi översköljs av budskap från TV, tidningar, radio, reklam, politik, näringsliv, skola, grannar, vänner och bekanta. Tidsandan stimulerar inte till att stanna upp, ifrågasätta och hitta sin egen väg.

Det lättaste är att bara flyta med strömmen i tidsandans flod, utan att ställa frågor. Och det är väl inget fel med det, förutsatt att floden leder till verkligt välbefinnande och så länge det inte går ut över andra. Men vilka blir konsekvenserna? Allt fler kommer fram till att den livsstil som råder i västvärlden leder galet, både för vårt eget, andras och naturens välbefinnande.

Därför vill jag ge dig tillfälle att kliva ur floden, upp på stranden och ifrågasätta om du vill följa med strömmen eller inte. Att tänka och välja själva hur du vill leva. Sedan kan du hoppa i igen och flyta med medvetet eller så kan vi söka nya vägar som leder dit du vill.

Att bli medveten om hur man vill ha det är bra  men ändå bara ett första steg. Du måste bli handlingsinriktad genom att uppmuntra små självvalda steg i önskad riktning istället för att bara bygga på stora förändringskliv som kanske aldrig kommer.

När du jobbar med att försöka komma närmare hur du egentligen vill leva, är det viktigt att också ta in hur omvärlden, samhällsstrukturen och tidsandan påverkar dig och dina val.

 

HUR VILL DU LEVA
Vad har jag för funderingar kring tid i mitt liv? Vilket är mitt förhållande till tiden?
Vilken roll spelar tiden i mitt liv ?
Hur upplever jag tiden ?

NÄR TAR DU DIG TID FÖR DET SOM ÄR VIKTIGT ?

Vad som hindrar dig från att göra det du älskar att göra och hur du kan komma runt eller undanröja dessa hinder för att få mer utrymme till det som är verkligt viktigt och som får dig att känna dig mer levande och tillfreds med livet.

Varför gör jag inte mer av det jag älskar att göra?
Vad hindrar mig?
Hur kan jag komma runt/undanröja/hantera dessa hinder så att
jag får mer utrymme till det jag verkligen vill göra ?

Jag vill att du ska fundera på hur tidsandan och det rådande livstempot hindrar dej från att leva i nuet. Sök exempel på vilka konsekvenser det kan få och som ger dig möjlighet att återuppliva gamla kända knep och dessutom längre fram i boken får du nya tips till hur man kan varva ner, vara mer närvarande i nuet och på så sätt få ut mer av varje stund.

Vad kan jag göra för att vara mer närvarande?

img3